Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tre författarinnor. Den historiska romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
hennes nästa bok, Grannarne. Efter denna följde
Hemmet och så vidare under 1840-talet de öfriga
delarne af Teckningarna.
Förutom denna serie kom 1844 hennes
Mor-gonväkter. Fredrika Bremers lifliga och djupa
re-ligösa intressen uppfordrade henne att säga sitt
ord med i den strid, som äfven här i Sverige
uppstod angående Strauss’ bekanta bok Jesu lif.
Morgonväkternas medlande inlägg tillfredsställde
icke fullt någondera sidan, men de ortodoxa voro
dock vida mera belåtna än Strauss’ anhängare.
Betecknande för Fredrika Bremers förmåga att
ej blott för egen del göra förtjänsten på alla håll
rättvisa, utan ock kunna trots alla
meningsskiljaktigheter knyta personer till sig, är att hon t ex.
trots dessa Morgonväkter kunde stå på vänskaplig
fot med den strängt ortodoxe Fahlcrantz. Öfver
hufvud kom hon nu såsom den berömda
författarinnan i personlig beröring med många af
landets förnämsta män; jag skall blott särskildt
nämna en: Erik Gustaf Geijer, ej endast därför, att
han var den störste, utan än mer därför att här
tvänne besläktade andar möttes i ömsesidig
förståelse och tillgifvenhet.
Hennes umgänge hörde emellertid afgjort mera
till de äldre och akademiska kretsarne, för
Stock-holmsliteratörerna, det »Unga Sverige», stod hon
främmande.
Fredrika Bremers lif under denna period af
den lifligaste literära alstring förflöt sålunda i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
