Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tre författarinnor. Den historiska romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOI
ligheten, har Fredrika Bremer själf en gång
tecknat på följande sätt:
»Taflan af värkligheten bör likna en klar bäck,
som under sitt lopp sant och troget återgifver de
föremål, som spegla sig i dess bölja, och genom
hvars kristall man skönjer dess botten och hvad
som därpå hvilar. Allt hvad målaren och
författaren vid dess framställande bör tillåta sin fantasi,
är att spela rollen af solstråle, som utan att förändra
något föremåls egendomlighet dock ger alla färger
en lifligare glans, låter vågens dagpunkt tindra
mera diamantlikt och upplyser med renande
klarhet själfva bäckens sandbotten.»
Ville man nu fortsätta denna bild, så kunde
man med rätta säga att Fredrika Bremers
berättarkonst just liknar en liten bäck, som rinner fram
lifligt sorlande, som här och där vidgar sig, men
då är i fara att rent förlora sig i vassen, som då
och då kan stöta på en större sten eller klippa
och då bryter väg med något större buller än
vanligt, men ej spränger hindren, utan beskedligt går
kring dem. Den hinner aldrig växa till en stor
mäktig ström, men den blir ej häller någonsin
grumlig och mörk. De stora djupen kunde nog
locka henne, men där var hon aldrig rätt
hemmastadd.
Så är det ock med Fredrika Bremers
karak-tärsskildringar. Hvad de manliga karaktärerna
beträffar, så äro de i regeln skäligen ointressanta, och
det vill synas som om Fredrika Bremer, trots det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
