Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tre författarinnor. Den historiska romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIO
fadern. Ett tilltänkt, större supplement, Aurora, kom
aldrig att utföras.
Såsom konstnärligt alster står Hertha mycket
under flere af de äldre romanerna; humorn är här
utesluten, och i stället härskar i romanen ett nästan
lidelsefullt patos. Medelpunkten är här ej längre
ett hem, en syskonkrets, utan en individ, och därför
ligger i själfva titeln en motsättning till de
föregående. Så bäfvade ej häller Fredrika Bremer
tillbaka för att sätta in sin personlighet i striden för
sina höga mål.
Fredrika Bremers mor hade aflidit 1855, och
då nu Hertha blifvit färdig följande år, så fanns
det ej längre något, som band henne kvar i
Stockholm. Hon hade fria händer att utföra sin plan
att se nya länder, och så gaf hon sig åstad på en
resa, som varade ännu längre än den förra. Turen
gick till södra Europaj till Schweitz och till Italien,
där hon vistades i Rom vintern 1857 — 58; därefter
gick det vidare till Orienten, till Jerusalem och på
återvägen slog sig Fredrika Bremer ned för en
längre tid i Atén, där hon började redigera sina
anteckningar.
Lifvet i gamla världen hette den bok som
Fredrika Bremer efter hemkomsten utgaf, men det var
icke någon vanlig resebeskrifning, utan mera en
sammanfattning af hennes religiösa åsikter och
erfarenheter; »det är ett försök», sade hon, »att till
vägledning för andra framställa sitt eget lif, sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
