Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tre författarinnor. Den historiska romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
Uti sina Minnen af svenskt författarlif har fru
Carlén på gamla dagar skildrat denna krets af
vänner, som hon sett i sitt hem och af hvilka de allra
flesta gått bort långt före henne.
Af fru Carléns många romaner kan jag här
blott nämna några, som af ett eller annat skäl ha
sitt särskilda intresse. Skjutsgossen (1841) är
berättelsen om en fattig adelsman, som utan att bry
sig om de konventionella hänsyn, hans börd ansågs
pålägga honom, sträfvar att genom ärligt arbete
komma på grön kvist och äfven lyckas däri. Han
blir garfvare, förvärfvar förmögenhet och slutar som
en välbeställd godsägare. Det ligger ju häri en
viss social tendens, något, som på denna tid ännu
var en ovanlighet, men som inom kort skulle bli
lösen för de yngre författarne.
Året efter (1842) utkom Kamrer Lassman, en
skildring af en gammal snål ungkarl, som gifter sig
med en ung, vacker och lefnadsglad flicka och
därigenom råkar synnerligen illa ut. Hon låter hansJ
sparade fyrkar springa och håller sig med en hel
stab af tillbedjare, medan hon tar föga notis om
sin gamle man. I denne har författarinnan velat
skildra ett sådant humoristiskt original som de,
hvilka möta oss t. ex. hos Dickens, men hon har
icke lyckats i sin efterbildning. Kamrer Dassman
intresserar oss föga; hans tarflighet är påtaglig och
hans små besynnerligheter äro icke så märkliga,
att de kunna fängsla läsaren. Det hela är en
alltför påtaglig efterbildning af engelskt manér, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
