Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tre författarinnor. Den historiska romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
vara på och försåg henne med berättelser och drag
ur skärgårdslifvet. Märkligt är också, att hennes
förläggare Thomson1 ställde sig mycket tveksam
inför detta nya uppslag. Det var ett afsteg från
den vanliga vägen (»salongsromanen»), och man hade
svårt att fatta betydelsen uti att för literär
behandling upptaga nya motiv och eröfra nya miljöer.
Men då romanen utkommit, voro dåtidens
förnämsta literära kritici genast på det klara med, att den
var ett stort framsteg, och att fru Carlén numera
var en författarinna af rang. Äfven senare hämtade
hon sina ämnen från olika håll, men gång på gång
gick hon dock tillbaka till denna nyupptäckta grufva,
så bland annat i den bekanta Enslingen pä
Johan-nisskäret (1846).
Äfven i Pål Varning (1844) tilldraga sig
händelserna till stor del i västra skärgården. Hjälten
Pål Värning är en fattig västkustpojke, som så
småningom tar sig fram i världen genom sin
arbetsamhet, vakenhet och ärlighet. Han får först plats
som kypare och bokhållare på krogen Knäppen ute
på en ö i skärgården, och lifvet eller lefvernet där
skildras med mycken åskådlighet.
Egarinnan till krogen, Gudmor på Knäppen,
1 N. H. Thomson (1793—1874) hade 1830—50 tryckeri i
Stockholm och utöfvade en vidsträckt förlagsvärksamhet af ej
ringa betydelse för den svenska skönliteraturen. Sålunda
ut-gaf han romansamlingarna Kabinettsbibliotek och Nya svenska
parnassen. — Själf var Th. ock en smula författare; flera egna
noveller publicerade han anonymt på 1830-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
