Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Epigoner och opponenter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
Den panna med de ögon blå,
En natt, som ärnar just försvinna.
Ty under ser du morgon brinna...
Eller följande ur en dikt »Kärlekens seger»,
offentliggjord i B. A. Cronholms svensk-danska
kalender Hertha för 1840:
Där låg emellan tvänne ekar
En yppig gräsplan. Hanna här,
Vid hennes knä Alexis där
Satt lekande de ömma lekar,
Och Löjet stod bakom en stam
Med handen för sin mun och myste,
Och millioner flammor lyste
Fritt ur dess svarta öga fram.
Men Allvar blåögt satt i toppen...
Man behöfver just icke läsa långt för att känna
igen förebilden; manéret är värkligen otäckt likt
Tegnérs, specielt i Axel. Slikt kunde man nog
få läsa med än ett, än ett annat namn inunder; i
förevarande fall voro Sturzen-Becker och Strandberg
de skyldige. När sådant kunde hända så kraftiga
begåfningar, kan man föreställa sig hvad de
obetydligare levererade. Tegnérs makt öfver de unga
var kanske större än någon annans af de äldre, men
gifvetvis var han icke ensam om att få tjäna som
mönster för poetiska stilöfningar. Medan vi
alldeles lämna åsido efterklangs-poeterna af lägre
ordning, skola vi fästa oss vid ett par, som njutit större
rykte hos samtiden och i viss mån äfven hos
eftervärlden.
Den älste af den unga generationen och äfven
den, som först debuterade, var Carl Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
