Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej i slottet, hvarjemte man skulle hafva noga uppsigt
med, att de ej hade några hemliga praktiker med borgmästare
och råd eller med de tyska ryttarne och knektarne.
Erik misstrodde enligt sin egen utsago ej så
mycket markgrefven, som ej mer sin syster, hvilken han
förklarar vara mer benägen hertig Johan än honom —
hon hade som bekant sina skäl att ej hysa någon
öfverdrifven tillgifvenhet för Erik. Markgrefven med gemål
måste också enligt Russov, då de om natten i December
anlände utanför Reval bege sig i land i en fiskarbåt
och fingo tillbringa natten i en fiskarstuga. Först följande
dagen hemtades de med ståt till staden, der de stannade
vintern öfver, tills de fortsatte sin resa till Tyskland. [1]
Innan vi gå vidare och skildra Henrik Klassons
verksamhet såsom gubernator i Livland åren 1565—1568,
torde det vara lämpligt att lemna kort öfversigt af det
svenska väldets ställning i Livland vid början af 1565.
De svenska besittningarne derstädes utgjordes vid denna
tid af Reval och Wittenstein med landskapen Harrien
och Jerven vidare af Pernau och Karkus samt det från
hertig Magnus af Holstein eröfrade landskapet Wiek med
hufvudorterna Leal och Hapsal, således mellersta och
vestra delen af Estland och nordvestliga hörnet af
Livland. Mot öster och sydöst voro visserligen dessa
besittningar öppna för anfall, men de åt dessa håll
angränsande orter, Wesenberg, Narva, Oberpahlen, Dorpt och
Fellin vore i ryssarnes våld, af hvilka man efter det sista
stilleståndet ej hade att frukta. Söderifrån, ifrån det
polska området, ledde till det svenska blott en väg, som
spärrades af det efter den tidens begrepp ganska fasta
Pernau. Karkus ensamt, beläget i sydöst från Pernau,
låg utsatt för anfall af polackarne. Som Polen icke förde
kriget mot Sverige med synnerligt allvar och ej i Livland
egde en här stark nog att på en gång belägra Pernau
och göra infall i svenska Estland, ansåg E1ik att i
Livland nu ej behöfdes mera krigsfolk, än som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
