Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från skråväsendet till modern organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från skråväsendet
till modern organisation
Skråväsen har i senare tid blivit
kollektivbeteckningen för allt vad som hört till de
forna hantverksorganisationerna. Med
tiden kom skrå vanligen att avse vådana
urkunder, som berörde han
tverkskorporationer, och till slut dessa
yrkessammanslut-ningar själva, alla i ämbeten organiserade
yrkesidkare i landet. Hantverkeriernas
rättigheter och skyldigheter fastställdes genom
skråordningar, som utfärdades av någon
offentlig myndighet. Under medeltiden
utfärdades sådana i Stockholm av
borgmästarna med den kungliga fogdens och hela
rådets samtycke. Den kulturhistoriska
forskningen har utrönt att skråordningarna
på 1500-talet synes ha stadfästs av
konungen.
Till Norden överflyttades från sydliga
länder under medeltidens senare
århundraden en fullt utbildad organisation för
hant-verkerierna. Yrkesmännen voro strängt
uppdelade efter sina yrken, och de fingo
icke arbeta inom ett annat yrkes område.
Hantverksorganisationerna voro
priviligie-rade och stodo under personlig kontroll av
stadens myndigheter. Enär hantverkarna i
regel väl ej voro skrivkunniga fördes
protokollen och räkenskaperna för ämbetenas
räkning av någon stadens notarie. I varje
stad där det fanns ett visst antal mästare,
kunde ett ämbete inrättas. I äldre tider
fanns för de flesta yrkena blott ett eller ett
par ämbeten i hela Sverige, till vilka alla
mästarna i riket voro anslutna. Under
1700-talet växte antalet mästare i
landsortsstäderna avsevärt, och nya ämbeten
upprättades därför i stor utsträckning. Vid
skrånas upphörande 1846 fanns ett
hundratal yrken med ämbeten inom landet.
Vad målarehantverket beträffar må
antecknas att första gången en målare omtalas
i äldre svenska handlingar torde vara år
1473, då Johan Målare förekommer i en
förteckning över den tidens yrkesutövare.
Gustaf Vasa, som gjorde sig känd och
uppskattad bland annat för sitt stöd åt
hantverkarna, glömde heller icke måleriyrkets utövare,
och han intresserade sig även för deras
personliga öden.
Den första organisationen för
målare
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
