Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Friheten. Framställning af J. S. Mills åsigter af C. S. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skiljer sig från mängden af Tyska tänkare, såväl i
framställningssätt, som i filosofisk ståndpunkt, torde af föreliggande
skildring af hans afhandling „om friheten“ lätteligen inses.
Afhandlingens mål är utstakandet af grundiinierna för
menniskans frihet. Med frihet förstås här den individuela
handlingens, eller den borgerliga friheten, icke viljans frihet. Det
är, anmärker Mill, en fråga, som i alla tider sysselsatt den
tänkande menskligheten, men som under närvarande kulturskede
kräfver en ny och egendomlig behandling.
Ordet frihet har nemligen i fordna tider haft en helt
annan betydelse, än det nu har. Fordom var det i allmänhet
liktydigt med skydd emot en tyrannisk regering. Regering
och folk betraktades då såsom fiendtliga samhällsdelor och
regeringens myndighet ansågs visserligen nödvändig, men i
alla fall såsom i högsta grad farlig. „På det att samhällets
svagare medlemmar icke måtte blifva ett byte för otaliga gamar,
behöfde man ett rofdjur starkare än de öfriga, åt hvilket man
uppdrog att hålla dessa i tygeln; och då gamarnas kortung
torde haft lika stor lust, som någon af de mindre horpyome,
att utplundra hjorden, så var det oundgängligen nödvändigt*
att ständigt hålla sig beredd till försvar mot hans. näbb ooh
klor.“ I afsigt att skydda sig mot regeringens våld sökte man
derföre förskaffa sig nödiga fri- och rättigheter samt lagliga
garantier. Men det inträffade en annan tid uti den menskliga
frihetens historia, då man ansåg styrelsen böra hafva sitt
ursprung ur de ,styrdas egen midt och vara till för att fullgöra
deras vilja samt handla i deras anda och till deras väl. Då
en nationel styrelse var inrättad efter dessa grundsatser, trodde
man sig icke behöfva några serdeles starka garantier mot
magt-missbruk. „Nationen behöfde ju icke,“ sade man, „skyddas
mot sin egen viljamen man glömde dervid, att
demokratiens sanna grundsatser likväl icke blefvo tillämpade. „Ty det
folk, som utöfvar magten, är icke alltid samma folk, öfver
hvilket den utöfvas.“ Den omtalade sjelfstyrelsen, som borde
innebära att hvar och en styrde sig sjelf, förverkligades ej,
men i stället blef hvar och en styrd af alla de öfriga. Folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
