Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Friheten. Framställning af J. S. Mills åsigter af C. S. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hviiar i väsentlig mån på dess förmåga att kunna rättas, när
det haft orätt. Man kan derföre endast i det fall lita på
detsamma, när tillfälle och medel till sådan rättelse äro för
handen.
Detta gäller om folken, såväl som om enskilde. Den
enskilda menniskans omdöme förtjenar förtroende derföre att hon
kunnat och velat lyssna till andras kritik af hennes meningar
samt tagit och gifvit skäl. Endast på så sätt hafva menniskor
förvärfVat rykte och anseende för visdom. Samma
diskussions-fnhet är äfven nödvändig, om upplysning skall beredas åt en
allmänhet.
Om man medgifver tanke- och yttrandefriheten i vissa
föll, måste man medgifva den i alla. Likväl gifves det
personer, som ej vilja hafva den utsträckt till alla dess
konse-qvenser. De anse nemligen att somliga satser äro i den grad
nödvändiga för samhällets välfärd och bestånd, att det är
styrelsens pligt att skydda och upprätthålla dem emot hvarje
anföll. De påstå vidare att inskränkningarne uti yttranderätten
icke göras med aföeende på dessa satsers sanning eller
osanning, utan tillfölje af , deras skada eller nytta. De förgäta
der-vid helt och hållet, att en menings skada eller nytta ingalunda
är en så afgjord sak, som de förmena, att detta likaväl som
dess sanning kan ifrågasättas och blifva föremål för
öfverlägg-ning. Erfarna och visa män uti alla tider hafva ansett det
sanna samt det nyttiga och goda vara till sitt väsende
likartade och ytterst sammanfalla. Om man hindrar de personer,
hvilka äro i besittning af dessa s. k. skadliga meningar, <dem
de sjelfva anse såsom serdeles gagneliga och sanna) från att
yttra dem, så löper menskligheten stor fara att förlora
fruktbärande och lyckobringande idéer. Erfarenheten gifver
tillräckligt vid handen, huru ofta majoriteten kufvat stora och
herrliga sanningar och förtryckt deras upphofsmän.
Endast tvenne exempel borde, ifall vi saknade andra,
yara tillfyllest för att varna oss från hvarje slag af tyranni i
denna rigtning. Det ena af dessa erbjuder oss Sokrates’
historia och slutliga öde, då han — den ädlaste och renaste af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
