Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jehovah-tjensten hos hebreerna före babyloniska fångenskapen af Victor Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
modifikationer tillbakavisande uttryck genom hela gamla
testamentet.
På detta inkast, som är att förutse, må lemnas det svar,
att den symbolisk-allegoriska tolkningen är ett förträffligt
medel att i en urkund inlägga tankar och föreställningar, som
tillhöra tolkam och hans tid, men icke urkunden och dess.
Af detta medels tillgripande är man i desto starkare behof,
ju längre en såsom helig ansedd skrift bestått och ju mer
ett folks andelif i sin utveckling afiägsnat sig från det
åskådningssätt, som kristalliserat sig i skriften. Fördenskull kom
det bland sjelfva egypterna — detta folk, der lifvet rört sig
med så tröga pulsslag — till en tid, då de, rodnande för
bokstafsmeningen i sina heliga böcker, gåfvo dessa en
allegorisk eller mystisk tydning[1]. Fördenskull kom det bland
grekerna till en tid, då de i sina glada och lekande
gudasagor sågo otvifvelaktiga allegorier och symboler af djupast
spekulativa och strängast ethiska att, ja då trojanska kriget blef
en kamp mellan lidelser kring menniskoandens Ilion.
Fördenskull inträffade, att när Kristendomen, med gamla
testamentet vid handen, fordrade den bildade hellenens ‘tro ej
blott för sin utan ock för följeslagarens räkning, män sådana
som kyrkofadera Origenes förklarade, att en allegorisk
tolkning af hebreernas urkunder vore nödvändig, enär den
omedelbara ordameningen, som flerestädes uppenbarar en
ojem-förligt lägre gudsåskådning än de grekiske tänkarnes, och en
lagstiftning, vida mindre ädel och fullkomlig än Solons,
omöjligen kunde vara gudomlig i och för sig, utan snarare
att blygas åt[2]. Fördenskull hade redan före Origenes den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
