Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jehovah-tjensten hos hebreerna före babyloniska fångenskapen af Victor Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
altaren. Mot höjdpresterna i Juda visade han sig
skonsammare; de fingo bibehålla sin värdighet af Jehovah-prester,
erhöllo en andel i spisoffren, men tillätos icke fungera vid
centraltemplets brandofferaltar. Derefter förordnade konungen
en passahfest i enlighet med föreskrifterna i den funna boken;
denna passahfest var af helt annan karakter än de förut
brukliga. „Ingen sådanpassah,“ säger Q Kon. 28, 22, „var hållen
alltsedan domrames tid, som dömt Israel[1], i konungames of
Israels och konungarnes of Juda alla tider“ (således icke ens
under Davids och Salomos regeringar).
I denna nya lagbok, som man med en till visshet
gränsande sannolikhet kan antaga vara densamma som
Deuterono-men, egde således det reformatoriskt-levitiska partiet hvad det
förut saknat: en skriftlig urkund. Förmånen af att besitta en
sådan hade förut varit uteslutande på deras motståndares sida.
Centraltemplets presterskap hade naturligtvis upptecknat och
samlat föreskrifterna rörande offertjensten och de lagar, som
betryggade deras rättigheter; dessa offerstadgar och prestlagor,
äfvensom den borgerliga lagen, voro hos israeliterna såsom hos
alla gamla folk, förlänade gudomlig helgd.
På denna lag, med hvilken väl åtskilliga uppteckningar
af profetiska utsagor, samt historiska sånger och traditioner
voro förenade, hade det gammol-jehovistiska partiet åberopat
sig mot reformatorerna (jemför Jer. 18, 18). Om dess värde
voro desse af olika tankar. Jeremia påstod den vara
förfalskad: „de skriftlärdes lögngriffel ,har gjort den till lögn“[2].
Det är anmärkningsvärdt, att reformatorerna, innan de
sjelfva fått den af Hilkia funna lagboken till sitt stöd, aldrig,
såvidt man får döma of urkunderna, åberopade sig på Moses
såsom lagstiftare. I de profetiska skrifter, som äro äldre än
året 622, förekommer icke ens hans namn mer än en enda gång,
nämligen i den starkt interpolerade Micha (6, 4), hvarjemte
Jeremia, som upplefde exilen, nämner det kap. 15, 1. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
