Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälningar af nya skrifter af W—g.(C.S.Warburg) - Berättelser ur Svenska historien af And. Fryxell - En samling dikter af C. - Dikter, äldre och nyare, af Herman Sätherberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frihetstidens lif. Utförligast är hans skildring af den i svenska kyrkans
historia ryktbare presten Tollstadius, som först var pietist, sedan
anhängare af Dippels lära (en med rationalism uppblandad kristendom) samt
slutligen åter hyllade de statskyrkliga åsigterna. Herr F. anmärker att
Tollstadius af ett visst parti tecknats såsom martyr i kampen mot
statskyrkan och söker vederlägga denna uppfattning genom talrika citater
ur förhandlingarne om Tollstadii tvister med konsistorium. Det kan
icke nekas att genom denna framställning all helgongloria försvinner från
Tollstadii minne; han kan icke betraktas såsom en martyr, som vågar allt
för sin tro; han framstår 6åsom en i grunden hederlig och vältänkande,
men ytterligt svag karakter, som icke har mod offra sin timliga välfärd
för hvad han anser rätt. Deremot synes författaren oss ej hafva lyckats
rentvå medlemmarne af statskyrkans presterskap, hvilka i dessa affärer
med Tollstadius framträda såsom despotiska prelater, framför allt måna
om upprätthållandet af det rådande systemet. Intrycket af hela denna
skildring är nedslående, och man kan ej underlåta att förvånas öfver att
samma folk, som under denna tid inom politiken och ekonomien lät de
mest olika läror göra sig hörda, och som på det vetenskapliga faltet
firambragte stora snillen, på det religiösa likväl, nu som förr, lät sig
tem-ligen slafviskt föras i ledband. De som hyste reformatoriska meningar
hade ej mod och kraft att våga något for deras utbredande. Tiden var
här, likasom annorstädes, ännu icke mogen för tankefrihetens stora
grundsats.
En samling dikter af C. Stockhom 1863.
De täcka lyriska sångerna i denna samling ega ett afgjordt företräde
framför de längre berättande dikterna. De utmärkas alla af ett behagligt,
flärdlöst framställningssätt, andas innerlighet i känsla, ädelhet i åskådning
samt varm fosterlandskärlek, hvilket låter förmoda att de skola bereda
några ganska njutningsrika stunder åt det talrika antal läsare, hvilka de
utan tvifvel kunna påräkna bland de tre skandinaviska folken.
Dikter, äldre och nyare, af Herman Sätherberg. Andra delen. Stockholm
1863.
I denna diktsamling finner man bland en mängd artificiela blommor
utan doft och lif äfven ett och annat småstycke, som icke saknar verklig
poetisk stämning och varm känsla. Någon rikare inspiration eller
originalitet söker man dock förgäfves. Det berättande romantiska qvädet
Alf-hilda är matt, spår af imitatiou efter Tegnérs Axel äro här synbara, men om
det ofullkomliga i karaktersmålningen erinrar om Tegnér, så saknar
Alf-hilda deremot den skönhet i bilder, den tankerikedom och uttryckets kraft,
hvilka städse utmärkte den Tegnérska sångmön. Till de bättre sångerna
i detta häfte höra flera smärre lyriska stycken bland Sånger af blandadt
innehåll, sådana som t. ex. Vårsång, Sörj ejt Frisk luft, Till Fru Rosina
Carlsson m. fl. Vi tro att författaren icke bör gifva sig in på epikens eller
dramatikens områden, utan fortfarande stämma sin lyra i den tonart, i
hvilken han förut diktat åtskilliga älskliga och melodiska småstycken.
Lustspelet Bellman, illa anlagdt och helt och hållet utan komisk kraft,
(med undantag af den, som de ofta citerade Bellmanssångema ega) visar
tydligen att han aldrig i denna riktning skall kunna skära några lagrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
