Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälningar af nya skrifter af W—g.(C.S.Warburg) - Om Associationens Betydning for den ökonomiske Udvikling. Konkurrenceafhandling af L. Holst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fördelar, endast kunnat uppnå genom franska revolutionens stora
eröfrm-gar åt den individuela friheten. En af de lagar, som reglera den
mensk-liga verksamheten, låter iorst då det samlalda arbetet blifva intensivt och
omfattande, när den enskildes frihet och rättsfer blifvit fullt bestämda.
Den frihetens gränsmur, som af en liberal lagstiftning uppföres för att
skydda individernas rätt, söndrar således icke menniskorna från
hvarandra, utan utgör tvärtom — så har den nyare historien visat — ett
innerligt föreningsband emellan samhällets olika klasser och individer.
De mångfaldiga associationer, som nnder nutidens gynnsamma
förhållanden danats, kunna lämpligast indelas uti kapitals- och
arbetareassociationer, allteftersom kapitalet eller arbetet i desamma eger den
största betydelse. Bland kapitals-associationerne intaga i vår tid
aktiebolagen det förnämsta rummet. Herr H. uppdrager en jemförelse mellan
fördelar och olägenheter uti enskilda företags och uti aktiebolagens
verksamhet. Bland de sednares vigtigaste förtjenster torde kunna räknas
deras förmåga att till sig draga de små kapitalerna och på det mest
fruktbärande sätt skaffa dem användning; deremot sakna aktiebolagen i
allmänhet den enhet och energi i administration, som utmärker den enskilda
affärsverksamheten. Särskild uppmärksamhet egnas af herr H. åt flera
slag af kapitals-associationer, såsom banker, sparbanker, assuranoe- ooh
lifränte-föreningar m. m. Han visar derpå huruledes kapitals-associationen
kan välgörande verka icke blott uti offentliga arbeten, industri, handel
och sjöfart, utan ock inom åkerbruket. Den korta upplysning, som han
härom meddelar, är af serdeles interesse äfven för våra svenska
förhållanden, hvarföre vi derutur lemna följande utdrag:
„Det finnes uti åkerbruket åtskilliga mindre industrigrenar, hvilka
vinna på att drifvas medelst associationer. Detta gäller förnämligast om
smör- och gstproduktionen. Fördelarne på detta ialt hafva i Schweitz och
Frankrike fört till bildandet af så kallade „fruitiéres.“ En fruitiére är en
anstalt, dit boskapsegarne uti ett visst distrikt dagligen bringa sin mjölk,
att der undergå behandling gemensamt med mjölken från de andra delarne
af distriktet. Produkterna af mjölken fördelas mellan medlemmarne i
förhållande till de mjölkqvantiteter, som enhvar lemnat. Det är af stor vigt
för jordens bättre vård att ladugårdsskötseln är god, men detta kan
naturligtvis blott blifva tillfallet, då de bästa vil kor för ett fördelaktigt bruk
af ladugårdsprodukterna åvägabringas, hvilket icke kan ske, när
smör-och ostfabrikationen måste drifvas af hvarje litet åkerbruk särskildt.
For att kunna tjärna smör behöfves en viss qvantitet grädda, som man
på de små ladugårdarne åvägabrihgar geiioin att uppsamla mjölken för
flera dagar. Utan att tala derom att förrådskamrarne icke alltid äro goda,
förlorar gräddan uti värde genom att gömmas och blifver mindre
passande till att användas till smör. Följden häraf är att smöret på de små
landtgårdarne iår mindre värde; härtill kommer att de redskaper, som
behöfvas till produktionen, utgifterna till arbetslön m. m. stiga i
proportion, allteftersom ladugården är mindre. Med afseende på ostfabrikationen
blifver förhållandet ännu sämre för det mindre landtbruket. Dessa brister
har man försökt omintetgöra genom fruitiérerna. Huru stort antal kor,
som behöfvas till en sådan fruitiére kan icke med säkerhet angifvas och
beror på det qvautuin mjölk, som hvarje ko kan gifva; dock antager man
att antalet ej bör understiga 60. Uti Frauche-Comté finnes, enligt Lavergne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
