- Project Runeberg -  Svensk månadsskrift för fri forskning och allmän bildning / Första Bandet (Januari-Juni) /
148

(1864) [MARC] With: Carl Simon Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälningar af nya skrifter af W—g.(C.S.Warburg) - Om Associationens Betydning for den ökonomiske Udvikling. Konkurrenceafhandling af L. Holst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

måste göra tillskott, sam också småningom knnna inbetalas genom små
månatliga bidrag; af dessa och af deras respektiva dividend bildas en
slags aktie. Någon svårighet att erhålla lån har icke yppats utan tvärtom
6törre kapitaler, än som behöfts, tillbjudits. Af lånen tagas 10 procent i
ränta och det är derföre tydligt att utdelningen icke kan vara liten. Man
skulle kunna tycka att denna ränta vore alltför hög, men i verkligheten
är den betydligt lägre än den, som handtverkare och arbetare utan fast
egendom måste gifva för lån på kortare tid. För korta lån taga
bankirerna vanligen 6 procent, utom % å */* månatlig provision, alltså årligen
9 procent, men till bankirerna kunna handtverkarne i allmänhet icke gå,
och nödgas derföre mot högre ränta låna hos andra. Genom
förskotts-föreningarne uppnår handtverkaren dessutom den stora fördel, att han
förut kan göra räkning på ett lån till bestämd ränta och kan få
detsamma just då han behöfver det samt tillfället till en god affär för honom
erbjnder sig. Vidare skall den högre räntan, som erlägges, åter komma
honom till godo igenom den andel, han erhåller uti dividenden, då
nemligen det öfverskott, som föreningarne gifva, fördelas mellan deltagarne i
förhållande till deras aktier, för hvilkas storlek likväl en bestämd gräns
är fastställd. Sålunda har det visat sig fördelaktigare för medlemmarne
att insätta sina penningar i förskottsföreningarne, än i sparbankerna. Lånen
omsättas vanligen fyra gånger årligen och derigenom erhålles en stor
vinst, understundom ända till 20 å 40 procent. Endast m sådan förening
har gifvit mindre än 5 procent och de flesta mellan 7 och 20. Tillochmed
de fattigaste söka derföre förskaffa sig en aktie, hvarigenom också deras
kredit stiger. Lånens storlek är olika; i de mindre städerna få de icke
öfverstiga 3—500 thaler på en gång, i de större ha de uppgått ända till

1,000 thaler. Säkerheten för förskotten är vanligen endast personlig och
man fäster väsentligt afseende på den lånesökandes moralitet; der hvafest
den kredit, som en medlem begär, öfverstiger hvad han har tillgodo,
fordras borgen eller pant. Naturligtvis blifva fördelarne större och
föreningen solidare i samma mån, som densamma eges af medlemmarne sjelfva,
och stora framsteg hafva också på denna väg gjorts. 1862 funnos 550
å 600 förskottsföreningar; af dessa bade 243, med ett antal af 67,202
medlemmar, aflagt offentlig räkenskap. Förskotten utgjorde under nämnde
år 23,674,261 thaler; denna omsättning verkställdes med en fond af
7,606,321 thaler, hvaraf 6,188,610 thaler voro främmande kapitaler (3,441,033
thaler lån och 2,747,577 thaler besparingar, insatta i föreningarnes kassor
utan desammas uppfordran) och 1,332,438 thaler tillhörde föreningarne och
medlemmar af desamma. Af detta sistnämnda belopp voro 1,199,545 thaler
medlemmarnes andel i affären, medan 132,893 thaler htgjorde
föreningarnes samlade förmögenhet, hvilken företrädesvis tjenar till reservfond.

Om man fäster afseende dervid att större delen af föreningarnes
medlemmar i begynnelsen voro ur stånd att inskjuta något kapital och att
mera än 100 af dessa föreningar ännu icke äro fullt fyra år gamla, samt
kapitalbildningen således ännu i sin begynnelse, måste de närvarande
förhållandena betraktas såsom mycket gynnsamma och såsom ett bevis på
att föreningarne alltmera inse att de endast kunna trifvas genom att hvila
på solida grundvalar och att de anse sig ej böra lemna någon möda ospard
lör att tillfredsställa hvarje fordran, som i denna rigtning kan göras. —
Nettovinsten för 1862 var 105,000 thaler; förluster af någon betydelse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:53:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmantidsk/1/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free