Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teorier om menniskoslägtets ålder och uppkomst. II. af C. S. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den beskaffenhet att någon fullkomlig visshet aldrig här skall
kunna vinnas samt att den sista gåta, som af naturens Sphinx
rörande menniskan framställes, ej någonsin inom vetenskapen
skall finna sin Oedipus. Må så vara. Det blifvér i så fall
ej det enda vetenskapliga fält, der de sista gränsstename af
den flitige odlaren, som under sitt arbete skördar de yppigaste
frukter, aldrig skola kunna uppnås. Derföre att den menskliga
anden i allmänhet icke kan vinna absolut kunskap, utan måsté
åtnöja sig med sannolikhet, är ej skäl att i likhet med
obskuran-tisten försaka och fördöma allt kunskapssökande. Man skulle
då slutligen ytterst nödgas att inskränka den teoretiska
kunskapen till de fem sinnenas omedelbara erfarenhet och den
praktiska eller moraliska till den inre uppenbarelsens eller sam*
vetéf» lärdomar. Båda äro nödvändiga för att gifva större
fasthet och bekräftelse å ena sidan åt dén inhemtade och be*
gripna teoretiska kunskapen,* å den andra åt de höga idéer
om dygd, rättvisa och kärlek, hvilka den enskilde tillegnat sig
såsom resultater af ett långt civilisationsarbete; men båda
— dé fem sinnena och samvetet — skulle, isolerade från för*
nuft, historia och erfarenhet, knappast kunna göra vesterlandéts
folk jemngoda med de lägsta vilda folkstammar.
Om frågan öm menniskoslägtets nppkomst äfven aldrig
skulle vinna sin lösning, skall hon likväl icke förgäfves hafva
blifvit framkastad* Genom densamma skola andra närliggande
problemer besvaras eller åtminstone erhålla en ny och klarare
belysning. Det är sådana spörjsmål (och icke blott de, som
röra den egna saligheten), som visa att menniskan är i be*
sittning af en högre gudagnista, om densamma också icke
s&som Protnethei eld ofvanifrån hemtats, utan alltid varit
im-manent och lefvande nti henne* Att sträfvandet på detta fält
icke så snart synes kunna upphinna slutpunkten, skall der-1
före icke a&kräeka den sanningskäre forskaren. „Sträfvandet
sjelft är sitt mål“ här såväl som eljest och slutpunkten synes
ej aflägsnare eller ovissare än på andra områden. Åro icke
tillochmed de vetenskaper, som framför andra hedras med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
