Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teorier om menniskoslägtets ålder och uppkomst. II. af C. S. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i mängd anföra exempel af detta slag för att fä erkändt
såsom något väsentligt vid organismernas förändring genom
fortplantning, att ett blott inre, kändt men otillfredsstäldt behof
hos förfädren, hos de efterkommande öfvergår till motsvarande
kroppslig egenskap (Bestimmung). Ett sådant kroppsligt
kännetecken är nytt hos ett väsende, då detsamma icke var förhanden
i den föregående generationen. Men om detsamma på intet
vis funnits till hos förfädren, så vore det hos afkomlingame
utan tillräcklig grund, hade på sätt och vis uppkommit af
intet, eller som m&n också brukar säga, uppkommit blott
&f en naturens lek, hvilket på det hela ej betyder mera än
intet. Men detta nya kroppsliga kännetecken har verkligen
redan förut funnits, ehuruväl i en annan form. Det har
existerat såsom ett inre uti drifter, begär och behof, och hos
högre, rikare begåfvade varelser kanske också uti fantasien, uti
aningar och uti viljans rigtning[1]. Om vi tänka oss ett
varelsernas tillstånd, uti hvilket hos dem allt flere drifter och
behof vakna, så hafva vi dymedelst en ständigt rinnande källa
till långs&mma, alltid fortgående förändringar, hvilka under
årtusendens lopp kunna starkt tilltaga, särdeles om dessa
drifter genast rigt&ts mot ett bestämdt mål.“
Bedan Snell bemött motståndames inkast Öfvergår han
till framställningen af sina positiv& åsigter. Skapelsen är
icke momentel; verlden har ej på en gång fullfardig utgått
ur Skaparens hand. Skapelsen är kontinuerlig och evig;
hela naturen är inbegripen i en fortgående sk&pelseprocess;
allt i henne är uppfylldt af lif, som städse sträfvar att rikare
forma sig. Skapelsen är icke mekanisk, skaparekraften formar
icke varelserna, såsom en bildhuggare formar leran, den är
immanent och hvilar på en inre hos alla varelser inneboende
lifeprincip. Snells åsigter om lif och själ erinra här om
Aristoteles’ definition på själen såsom mtdeki, d. v. s. det som
har sitt ändamål inneboende i sig. Likasom Aristoteles
betraktar Snell hela naturen från ändamålsbegreppets synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
