Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teorier om menniskoslägtets ålder och uppkomst. II. af C. S. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillochmed våra små nätta ödlor under namnet Saurier[1] „Uti
Saurierna i vidsträcktare mening finna vi en af de böjKga,
elastiska urtyper, som är i stånd till de mest olika funktioner.
Ån förekomma springande Saurier, än klättrande, än simman*
de, än flygande; bland dem finnes växt-, insekt- samt
köttätande djur. Denna typ är utmärkande för den andra
periodens vertebrerade djur. Allt är under denna tidrymd
upp-fylldt af Saurier." „Uti hafvet finnas enalio-saurier, på land
dino-saurier, uti luften ptero-saurier eller flygande reptilier —
en kaotisk verld, i hvilket intet ännu är ordnadt och åtskiidt."
„Då reptilierna från denna period utveckla sig till en högre
grad af vertebrerade djur, öfvergå de till däggdjur.
Naturligtvis hafva icke de starka och väldiga från dessa tider
utvecklat sig till högre former. Detta följer af det förut sagda.
Dessa hafva, såsom Harting säger, lefvat såsom tyranner och
dött tyrannens död. Representanterna för den vidare
utvecklingen äro de tillbakadragna och svaga, hvilka icke komma
till herraväldet, ej heller vinna någon större utbredning,
hvar-före väl också derföre endast få qvarlefvor af dem äro tO
finnandes“[2].
„De på landet lefvande Saurierna del& sig, såvida de
sträfva mot däggdjurstypen, tidigt uti tvenne afdelningar, bland
hvilka klöf- och hofdjuren endast begagn& föttren att gå med,
men n&gel- och klodjurén äfven använda dem till att gripa,
klättra, sönderrifva sitt rof samt gräfva." „Straxt i begyn*
nelsen af hof- och klöfdjurens bildning är hvaije tendens till
menniskotyp eller till menniskolikhet uppgifven. Naturen sträfi
var icke här till menniskan, utan för menniskan[3], hvilken
af dessa djur får näring, kläder och tjenare." „Det kar alb
tid varit ett fåfängt försök &tt bland de nu lefvande vilda dju*
ren sök& stamfödren till dessa husdjur. Ty desamma hafva
redan trädt i menniskans sällskap på tider, då djurvärlden
ännu icke antagit sin närvarande form, och hafva tillika med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
