Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Fysiokraternas skola i Frankrike (En teckning ur Stats-ekonomiens historia)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefva i samhälle, underkastad vissa allmänna lagar ej blott i
afseende på de individuella lifsvilkoren, utan ock i afseende
på hennes lif i samhället. Så vidt som dessa lagar omfatta
hennes ekonomiska verksamhet — den verksamhet som går ut
på anskaffande af medel för tillfredsställandet af hennes
be-bof — utgöra de föremålet för den vetenskap, som kallas
National-ekonomi, Politisk ekonomi eller Stats-ekonomi, och
som sålunda från en viss synpunkt kan, enligt Coquelin’s
uttryck, betraktas såsom en gren af menniskans fysiologi.
Likasom naturvetenskaperna fordrar också denna vetenskap först
och främst ett noggrannt iakttagande af de företeelser, som
skola förklaras, och fortgår sedan ifrån dessa genom induetion
till de lagar, som beherrska dem.
Såsom vetenskap, såsom ett sammanhängande systematiskt
helt, är Stats-ekonomien icke gammal; föga mera än ett
århundrade. Redan i den Gamla verlden utstakade visserligen
Aristoteles, med sin omfattande skarpblick, de yttre gränserna
äfven för denna vetenskap, och han redogör till och med på
ett någorlunda tillfredsställande sätt för spridda företeelser
der-inom — hvaribland må nämnas, att han icke var fången i
den trånga föreställningen om penningens natur, som i en
sednare tid skulle så omtöckna de ekonomiska begreppen och
hvarifrån icke ens vår tid i praktiken hunnit fullt lösgöra sig;
men oaktadt denna ljusning hann icke vetenskapen i den gamla
verlden till någon full sjelfständig utveckling och kunde det
väl näppeligen, då arbetets logar ej gema kunde tilldraga sig
uppmärksamhet i samhällen, som, bygde på slafveriets grund,
ej kunde uppfatta arbetets ära, samt fastkedjade i ett trångt
nationellt föreställningssätt ej gerna kunde gå derutöfver ti^l
det allmänt menskliga.
Ännu mindre kunde under medeltiden, denna tid af
genomgripande jäsning och storartad förberedelse, någon klarare
uppfattning af vetenskapen framstå, ehuruväl mera än en under
denna tid infallande ekonomisk företeelse och öfvergång ifrån
det förflutna äfven från Stats-ekonomisk synpunkt förtjenar all
uppmärksamhet. Så förbereddes under denna tid genom Chri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
