Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Fysiokraternas skola i Frankrike (En teckning ur Stats-ekonomiens historia)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handelns funktion, hvarpå under de föregående tiderna lagts
så uteslutande vigt, var således endast förmedlande; långt ifrån
att kunna sjelfständigt frambringa* var handeln blott ett medel
för fördelningen af det redan frambringade. Att med
konstlade medel söka befordra handeln såsom sådan och utvidga
bytesapparaten („trajic“) medförde blott ökad kostnad och
var alltså ren förlust för välståndet; och sträfvandet att genom
handeln åstadkomma en s. k. fördelaktig handelsbalans en
förvillelse, som i sina följder måste upphäfva sig sjelf. Deremot
var naturligtvis en liflig rörelse och omsättning emellan
producent och konsument („commerce“) synnerligen önskvärd och
befordrades bäst genom deras närmande intill hvarandra.
Såsom verktyg för denna omsättning och fördelning,, men också
endast såsom verktyg, hade penningen visserligen för
samhället en stor betydelse, dock ej synnerligen större än som
kunde tillerkännas sådane invisningar som förut heskrifvits,
framför hvilka han blo^t egde det företrädet, att han i sitt
eget värde innebar en säkerhet för sitt infriande. Eri
förökning i penningestocken, hvilken förut éftersträfvats såsom
välståndets yttersta mål, vore alltså endast i det fall fördelaktig,
om också rörelsen förökats; i motsatt fall snarare skadlig
genom nödvändigheten af större rörelseapparat. „ Penningen,44
säger Mercier de la Riviére, „är ett slags flod* på hvilken man
kan frakta allt slags gods och som bevattnar alla ställen, dit
handeln går. Vill ni öka er tillgång derpå? Välan I Vidga
strömmens bäddar, men ordna dem tillika så att intet hejdar
dess fria lopp. Strömmen bör blott passera fram, och dess
aflopp måste vara lika fritt som dess tillopp; ty myckenheten
af hväd som ständigt flyter in måste alltid och med
nödvändighet rätta sig efter den myckenhet, som går bort44 *). ’
*) I/argent est une espéce de fleuve sur lequel on voiture toutes les choses
commer$ableg et qui arrose tous les lieux ou s’étend le commerce. Vqulez-vous
voös en procurer une grande abondance, élargissez les canaiix qui ,le re^oivent;
mals disposez les aussi de maniére que rien.ne puisse ralentir son cours; il ne
doit faire que passer et la liberté de sa sortie doit étre égale k la liberté de son
entrée, car le volume qui entre perpétuellement se mesure toujours et
nécessai-rement sur le volume qui sort. M. de la Riviére a. st. II sid. 584.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
