Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om nationalitet och konst af C. S. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hjeltarne ofta det felet »X, vara för mycket abstrakta, för mycket
representanter af idéeA och för litet individuela karakterer.
Inom komedien, der det låga och svaga hos menniskor
skall skildras på ett löjligt sätt, har det nationela en större
betydelse. Mensklighetens stora sträfvanden och höga mål
äro på det hela lika hos de flesta folk; lifvets löjliga
miniatur-sidor uppenbara sig olika hos hvarje nation, ja till och med
olika i olika provinser och städer, hos olika stånd och yrken.
En komedi, som skall från ett folk Öfverflyttas på ett annat
språk, måste icke blott nationaliseras, utan lokaliseras för att
rätt kunna njutas. Och détta beror ej blott på skiljaktigheten
i yttre förhållanden utan också på menniskomes efter dessa
olika yttre förhållanden vexlande små svagheter och fel.
Den ideala komedien (t. ex. Shakespeare, Moliére) som gisslar
de stora lasterna, icke de små felen och blotta
kälkborgare-anden, kan deremot utan mycken förändring njutas af alla
nationer och tider.
Om det sätt, hvarpå de nationela elementema inom den
konst, som företrädesvis är känslans, inom musiken, framträda,
kunna vi ej yttra oss. Att betydelsen af det nationela här är
ganska vigtig, kan man lätt nog finna af de olika nationernas
folkmelodier, i hvilka deras olika lynne och verldsåskådning
uppenbara sig. Folkvisorna hos de nordiska folken, t. ex.
svenskar, skottar och ryssar, utvisa känslodjup och svärmeri,
hos de södra t. ex. italienare och spanjorer, liflighet och
glö-dande njutningsbegftr.
Med dessa flygtiga betraktelser öfver den betydelse, som
estetiken och konsthistorien kunna fösta vid ordet nationelt,
hafva vi förnämligast åsyftat att rigta uppmärksamheten på
några bland de många olikartade föreställningar, som framstå
vid begagnande af detta ord, hvilket tyvärr utan urskiljning
på ett obestämdt och tvetydigt sätt tidt och ofta användts af
estetici, som genom ett sådant besvärjningsord trott sig kunna
reglera^ hela skönhetslärän.
C. S. Warburg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
