Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om det gamla skolsystemets faror af Olof Eneroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riktning till att på alla möjliga håll med hopp och tillförsigt
motsedda resultat.
Äro grundsatserna blott nog klara, och allmänt fattade samt
fordringarne sålunda allmänt insedda och allmänt påyrkade,
så skall den stora skolreformen gå för sig, huru mycket
kyrkan än må arbeta deremot och det gamla skolsystemets äldre
tjenare klaga Öfver allmän upplösning. Och bland dessa
grundsatser först och främst denna: viljans uppfostran bör vara
huf-vudsyftet i all uppfostran, samt all undervisning ordnas i
enlighet dermed. Endast så kan vår uppfostran och
undervisning medverka till sjelfva nationalviljans och
nationalkarakte-rens stärkande.
Att i särskilda fall söka visa, huru detta skall tillgå, är,
en uppgifr för en högre ordning af krafter. Här endast några
antydningar.
Det är en inom Sverige allmän klagan, att vi svenskar
icke visa ett nog vaket deltagande för allmänna frågor och
allmänna värf. Man kastar skulden härför på våra
institutioner, som ända till de sista åren afhållit största delen af
nationen från deltagande och ingripande i dessa frågor och dessa
värf. Det har sålunda blifvit en allmän visa, att staten:
skall göra t; regeringen skall görat; presterna skola gÖra’t
o. s. v.
Åfven detta förhållande är i sin brytning. Men denna1
brytnings fordringar böra få görå sig gällande ända ner i sko- ’’
lan. Vi afse dermed, att de första dementema af
medborgerligt vetande böra göras till föremål för skolans undervisning’. ’
Det är en allmän klagan deröfver, att skolgossen „kan“
en hel mängd onödiga saker, innan han ännu känner det
allrä-minsta om sin egen organism, innan han ännu vet, hvar
hjer-tat sitter, och hvad hjertat är, och hur blodomloppet går o. s. v.
Men äfven i detta afseende börja de nya åsigtéma göra sig
gällande. Berlins läsebok i naturläran börjar med en
framställning om menniskokroppens inrättning; inånga barn läsa
den boken och sluta den ej förr än de äfven tillegnat sig dess
första hufvudstycke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
