Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens magi. II. Kyrkans magi af Victor Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den dagliga erfarenheten har lärt, att en viss
kraftproportion eger rum emellan ett medel och dess verkan. Då nu
den verkan, som man vill ernå, i det man anlitar magien,
skall vara af utomordentlig art, måste medlet på hvilket hon
ger anvisning innebära utomordentliga krafter, sådane, som
förståndet hvarken, h priori eller genom induktiv undersökning
kan om detsamma predicera. Vidare lärer erfarenheten, att
viljan, såsom en blott hvilande Önskan, hvilken ej ännu
för-yttrat sig i handling, icke uppnår sitt mål. I blotta viljan
såsom sådan kan således den magiska kraften icke ensamt
sökas, utan såsom ett nödvändigt moment tillkommer det
sinn-liga medlet, som viljan anlitar, handlingen, i hvilken hon
uppenbarar sig, antingen nu kraften hos detta sinnliga medel,
såsom den ursprungliga magien antager, beror af dess mystiska,
men nödvändiga sammanhang med motsvarande ting uti en
högre verldssfär (t. ex. sammanhanget mellan metallerna och
planeterna), eller, såsom i den kyrkliga magien, af ett Guds
godtyckliga viljebeslut, som förordnat, att ett gifvet medel,
på af honom föreskrifvet sätt användt, skall utöfva en viss
för förståndet ofattlig. verkan. I hvaije magiskt bruk ingå
9åledes 1) den subjektiva andliga faktorn: viljan (i det
kyrkliga språket tron); 2) det sinnliga medlet: fetischen, amuletten,
det vigda vattnet, hostian, besvärjelseformeln, ceremonien
o. s. V., samt 3) den obegripliga („öfvernaturliga“) kraft,
som detta medel, af viljan eller tron omfattadt, i den magiska
handlingen besitter.
Magien återfinnes hos alla folk. Hos dem med en
mo-nistisk verldsåskådning var hon bestämd att alltmer Ooh mer
tillbakaträngas of spekulationen och naturforskningen. Hos
dem fruns ej heller mer än en magi, fastän denna9 kännare
ansågos kunna utöfva henne på både gagneligt eller skadligt
sätt. Först hos de folk, hvilkas verldsåskådning är dualistisk,
möter oss en tvåfaldig magi: hos perserna en hvit och en
svart—den förra såsom Ormuzds goda gåfva, den sednare såsom
Ahrimans onda; hos den kristna medeltiden en himmelsk magi
och en diabolisk — den förra ett af Gud åt kyrkan förlänadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
