- Project Runeberg -  Svensk månadsskrift för fri forskning och allmän bildning / Första Bandet (Januari-Juni) /
350

(1864) [MARC] With: Carl Simon Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens magi. II. Kyrkans magi af Victor Rydberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det är, säger Thomas af Aquino, en trosartikel, att
djef-larne kunna åstadkomma vind, storm och eldregn från
himmelen. Luftkretsen utgör en tummelplats för kampen mellan
englame och demonerna; de sednare verka outtröttligt till
menniskans skada, likasom de förre till hennes gagn, och
följden är denna ostadighet i väderleken, som städse hotar
tillintetgöra landtmannens hopp. Och då Lucifer kan
öfver-draga äfven på menniskor — på trollkarlar och hexor — för*
mågan att med regn, hagel och ljungeld förderfva fälten,
vinbergen och menniskornas boningar, hvad under då att kyrkan,
hon som ät mensklighetens skyddsanstalt mot djefvulen och
fått till uppgift att bekämpa honom, måste äfven i detta
hänseende vara honom en motvigt och ur sina gudomliga
krafters skattkammare uppsöka och använda medel lämpliga att
omintetgöra hans atmosfäriska illbragder? Till dessa medel
höra kyrkoklockorna, förutsatt att de undfått ordentlig
invigning och dop. De mot höjden uppstigande tempeltomen,
kring hvilka menniskornas låga bostäder samla sig, äro, då
deras klockor ljuda, att likna vid hönan, som öfver sina
kycklingar utbreder skyddande vingar, ty den vigda malmens toner
bortjaga demonerna, samt afvända åska och storm („Vivos
voco, mortuos plango, sulphurafrango" en vanlig inskrift på
kyrkklockor). Landtmän, som önska särskildt skydd af
kyrkan för sin gröda, betala till henne välsignelsekornet. Under
svår torka hålla presterna förböner och anställa
regnprocessioner, vid hvilka bilder af jungfru Maria och helgon
kring-bäras, fälten besprängas med vigvatten och väderleksbönen
sjunges[1]. Hemsökas åkrarne af skadedjur, vet kyrkan
medel äfven mot dem. Hon befaller dem i Guds namn draga
sina färde, och lyda de icke, anställes en ordentlig rättegång,


[1] År 1240 hölls i Lüttich en stor regnprocession. Tre gånger upprepad,
förblef den utan verkan, „emedan man vid anropandet af alla helgon hade förgätit
Guds moder.“ I ny procession sjöngs nu „salve regina,“ och „regnet nedstörtade
med sådan häftighet, att tåget måste skingra sig.“

Ett sätt, som presterskapet någon gång begagnade för att göra oväder var
att föra en åsna framför kyrkdörren, hänga litanian om hennes hals och stoppa
en hostia i hennes mun, samt derefter begrafva djuret lefvande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:53:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmantidsk/1/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free