Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Phosphorismens Historia af C. S. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
positiva skapelser. Detta gäller tyvärr än mer om deras svenska
imitatörer, men deruti bar T. orätt, enligt min tanke, när T. jemför Svenska
Akademien 1806 med dem, mot hvilka Sohleglarne stridde. Det må vara
att Leopold kände något af tyska litteraturen, men bevisligt är att den
på hans egen bildning haft ingen eller ganska ringa inflytelse. Leopold
stod på Voltaires och Popes ståndpunkt; denna var för mera än 25 år
passerad, då Sohleglarne uppträdde. Alla länder ha haft sina
Phosphorister, i England var det Lake-skolan, i Frankrike Chateaubriand och Fru
Stael, sednare Victor Hugo. DesB& hafva kunnat vara ensidiga och haft
sina stora fel; men i England äro Pope och Addison länge sedan
passerade, och i Frankrike är den gamla fransyska tragedien stendöd, liggande
väl inbalsamerad på en paradsäng, framträdande blott på stora
högtidsdagar. Man berömmer henne pligtskyldigast; men få torde deraf taga
notis. Frankrike har ock sin poesi, men skrifven på prosa af Rousseau,
Chateaubriand, Fru Stael, Lamartine, Fru Cottin och några nyare
romanförfattare, George Sand m. fl. T. ser att jag ännu är en oomvänd kättare."
Sammanställer man detta yttrande, hvarmed vi afsluta
dessa fragmentariska notiser, med de ofvan anförda brefven
af Tegnér, torde man erhålla en på det hela rigtig uppfattning
af arten och betydelsen af den häftiga litterära striden mellan
phosphorister och akademister under åren 1810—1821.
C. S. Varburg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
