Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälningar af nya skrifter av W—g.(C.S.Warburg) - Skandinaviska Nordens Ur-innevånare, ett försök i komparativa Ethnografien och ett bidrag till menniskoslägtets utvecklingshistoria af S. Nilsson - Ur Herbariet. Genrestycken på vers af A. J. Afzelius - Tio Predikningar om Religiositeten af Th. Parker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mycken hastighet sina konklusioner samt tolkar förhandenvarande
fornsaker och monnmenter (t. ex. Xiviksmonnmentet) på ett nog djerft och
godtyckligt sätt. Den frejdade författaren synes ha förbisett att den
moderna etnologien icke medgifver att af enstaka, mer eller mindre lika
kulturformer, förefiinna på olika orter, genast sluta till dessa orters
be-byggelse af samma folkstammar. Historien visar ofta huruledes skilda
folk på olika tider, men ungefar på samma stadium af kultur, i vissa
af-seenden haft samma lefnadsvanor, begagnat liknande redskap, vapen, ma*
terialier o. d. I alla fall fordras långt flera och större öfverensstämmelser
för att kunna sluta till folkstammars identitet, än de fakta, som af herr
N. i hans sista arbete åberopats.
Ur Herbariet. Genrestycken på vers af A. J. Afzelius. Stockholm 1863.
Sigfrid Flodins förlag.
Orsaken till den klagan, som så ofta hos oss låter förspörja sig
dcröfver att vår tid ej är poetisk, torde icke böra sökas i någon tidens
öfvervägande materialistiska v rigtning — det närvarande tidehvarfvet
synes oss icke vara ett materialistiskt — icke heller i britt på stora
skalder, utan snarare i ett Öfverflod af rimmare, hvilka ntan verklig
ingifvelse och utan högre anlag för skaldekonsten söka prångla på
allmänheten sina med mycken möda framfödda oäkta snillefoster. Man
skulle nu visserligen med fog kunna klandra kritiken, derföre att den ej
nog kraftigt sökt motarbeta sådana förslappande rimmerier. Häremot
kunna recensenterna såsom en, om än ej tillfyllestgörande, ursäkt anföra
det svåra och tröttande i det arbete, man här af dem fordrar. — I de
flesta diktsamlingar finnes för dem ingen enda sublim tanke att beundra,
ingen enda sublim galenskap att skratta åt; allting i dessa formalistiska
dikter är i ordentligaste skick och försedt med ett visst antal poetiskt
officiela bilder, försvarliga inför hvilken som helst god lärobok uti poetik
eller retorik; alltsammans är hyggligt, städadt och förståndigt samt
värdigt att erhålla ett andra pris af någon akademi eller något vittert
sällskap, men med allt detta, just genom denna hyggliga inspirationslösa
medelmåtta, synnerligen egnadt att ingifva förtviflan åt en recensent, som
ej har något godt eller ondt att deroin yttra. Under sådana förhållanden
blifver det desto angenämare för honom, då han någon gång bland de
poeter, som icke äro af första ordningen, påträffar en verklig skaldesjäl,
en sångare, som sjunger, emedan han fått en vacker röst, en varm och
innerlig känsla, icke såsom många andra, derföre att de studerat en
myckenhet poesi och vilja göra sig dessa studier till godo. En sådan verklig
skaldesjäl är författaren till de varma och älskliga sångerna „Ur Herbariet.“
Tio Predikningar om Religiositeten af Th. Parker. Öfversättning.
Stockholm 1864. Axel Hellstens förlag.
Yi kunna ej nog varmt förorda dessa predikningar af den berömde
Amerikanske religionsfilosofen. Om man med religiositet förstår den
högsta grad af kärleksfullhet och fördragsamhet, i förening med en glad
tillförsigt vid utöfvande af alla lifvets handlingar, de minsta som de största,
då är en verklig religiös anda utgjuten öfver hvaije rad i denna skrift.
Riklig näring åt själen skall ur densamma beredas åt alla de menniskor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
