Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buddhaismen I. Legender om Buddhaismens stiftare af C. S. Varburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
niskan kan nå, måste Baddhaismen särskild t erbjuda största
interesse, enär beröringspunkterna mellan de båda religionerna
äro många, och likheten i några fall så betydlig* att senare
forskare tilloehnied för sig framställt frågan, huruvida ej
Budd-haistiska inflytelser medverkat vid Kristendomens uppkomst.
Att uppvisa någon direkt förbindelse mellan, de nämnda
religionerna torde emellertid blifva svårt, likasom å andra sidan
möjligheten af en indirekt medelbar inverkan icke kan bestridas af
den, som tager i betraktande det lifliga idéutbytet mellan Asien
och Europa under de sekler, som närmast föregingo Kristi
födelse. Under Alexander och hans närrnåste efterföljare
egde den innerligaste fusion af europeiska oöh asiatiska
tankeströmningar rum och denna sammansmältning har icke kunnat
vara utan betydelse för den verldsåsigt, ur hviiken
Kristendomen senare utvecklade sig. — Särskildt torde här. förtjena
anmärkas att Buddhaismen redan vid sitt första uppträdande
var en, kosmopolitisk, icke en nationel, lära, att den af alla
kända religioner var den första, som utsände missionärer till
olika länder och folk och att de Buddhaistiska
urkunderna omförmäla huruledes ett sekel efter Buddhaismens tredje
kyrkomöte denna lära blomstrade uti Alexandria. Hyilken
stad som härmed menas är ovisst. Troligen har det varit
Alexandria vid Kaukasus. — Men äfven om ej något
organiskt sammanhang mellan Kristendom och Buddhaism skulle
vara uppvisbart, så äro, som sagdt, analogierna mellan de
båda lärorne nog stora, för att den enas békännare skall finna
det af vigt att taga kännedom om den andras grundsatser.
Likasom Kristendomen är Buddhaismen en passiv religion,
mera en lidandets och fördragändets, än en handlingens, och
bådas ideal är ieke högsta energi /or lifvet, utan största
resignation af detsamma. Likasom Kristendomen ursprungligen
utgjorde en reaktion mot Judendomens nationela ensidighet,
dess spetsfundiga ceremonialbud och oreflekterade verkhelighet,
så har ock Buddhaismen framträdt ur Brahmanismen, i vissa
fall reagerande mot densamma, och för att sätta broderlighet
och jemlikhet i st. f. kastskillnad, sinnelagets renhet framför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
