Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buddhaismen I. Legender om Buddhaismens stiftare af C. S. Varburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skap och lärdom; den unge prinsen hade ännu på intet vis
häfutinnan ådagalagt sin skicklighet., Nu ega riddérliga och
vittra tomeringar rum och Boddhisattva besegrar 500 ynglingar
af Sakyaslägten uti alla slags täflingar, uti skrifning, räkning,
kunskaper, i botanik, zoologi, grammatik, litteraturhistoria,
filosofi, uti att kasta, brottas, hoppa, springa, simma, skjuta
med båge o. s. v. — Efter dessa triumfer gifter prinsen sig
med Göpa. Senare, skall han utom 84,000[1] frillor, hafva
haft ytterligare tvenne hustrur. Under ständiga förströelser,
i sus och dus, tillbringar prinsen nu några år, men väckes
slutligen till medvetande om det föföngliga i alla jordiska
fröjder och sträfvanden. På en utförd åt landet möter han
en dag en gubbe, tandlös, hopkrumpen, skallig, stödjande sig
på kryckor, eländig på allt sätt. Han spörjer sin körsven
hvad detta månde vara för en menniska och orsaken till hans
usla tillstånd. Han erhåller då den upplysning att ålderdomen
utöfvar en dylik vanställande kraft på alla. „Hvartill, klagar
prinsen, gagnar mig då all fröjd, alla lustbarheter, om äfven
jag är underkastad samma lag att åldras?“ Vid ett annat
tillfölle möter han en menniska, som är förtärd af en obotlig
sjukdom; vid ett tredje skådar han för första gången ett lik.
På hans förfrågan om sjukdom och död erhåller han af
följeslagaren liknande svar, som förra gången. Alla menniskor
äro äfven i detta fall underkastade samma lag. — JDå utbrister
prinsen klagande: „Ve ungdomen, som förtäres af åldern, ve
helsan, som sjukdomen förstör, ve lifvet, som döden förintar!
O, att dock ålderdom, sjukdom och död vore för evigt bundna!
Atervändom för att eftersinna huru man skall befria sig från
dem.“ — Vid en fjerde utflygt påträffar prinsen en gammal
vördnadsvärd eremit, öfver hvars hela väsen lugn och frid
äro utbredda, och nu vaknar hos honom tanken att öfvergifva
verldslifvet samt hängifva sig åt botöfningar och andliga
betraktelser. Hans fader, hvilken han meddelar detta beslut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
