Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förnekande af domstolens behörighet. Hans anhållan om
be-sviirshänvisning afslogs på grund af målets beskaffenhet. I>å
begärde han, att åklagaren måtte åläggas att uppgifva den lag,
han ansåge honom hafva öfyerträdt; men Strokirchs svar, att
detta icke behöfde ske, förrän han, Adlersparre, afgifvit sin
förklaring, godkändes af domstolen. Nu yrkade Adlersparre
i en ny skrift, att, om Strokirch ämnade anklaga hans mening
och ieke endast sättet för dennas yttrande, så borde
riddarhusdirektionen medelst ombud och grefve Brahe personligen
till-städeskomma, för att bevaka sin lagliga rätt att bli hörda i
saken. Men Strokirehs motskäl, att detta ej behöfdes, då
konungen i sin skri/velse icke yttrat något derom, antogs af
domstolen såsom afgörande, och Adlersparre, som anmälde
sitt missnöje häröfver, blef förvägrad besvärshänvisning till
dess målet i sin helhet blifvit afgjordt.
Strokirch hade emellertid dött, och Hedenstjerna
fram-lemnade derföre slutpåståendet mot Adlersparre. Då detta
blifvit uppläst, frågade Järta honom, „om han ej vid ett
no-gare eftersinnande skulle finna rådligt att genast återkalla det
påstående om straff, som han nyss vägat göra emot en
ledamot af, Syea rikes ständer,“ erinrande honom om den risk,
han genom dess fullföljande utsatte sig för, då han kort förut
nekande besvarat frågan, om hän gjort det på justitiekanslerns
eller någon annan hdgre magts befattning. Men Hedenstjema
sadé sig anse, att allt detta icke förtjente afseende och
^förklarade sig på intet sätt vilja ingå uti närmare svaromål. “
inlemriade anförande, „tillskrifvas hr presidentens ädelmodiga karaktär, om han
icke visar sig vara min uppenbara ©vän.“ Posse nekade emellertid att någon „tvist“
dememellan egt mm, dl han nämligen efter att ha slutat sitt utlåtande genast
nedgått från riddarhuset och icke ens af hört Adlersparres derpå gjorda
anmärkning. Först vid följande protokollsjustering hade han bemött denna genom en
närmare förklaring af sin mening. — Grunden för de öfriges jäfvande söktes i
rätteg.-balkens 13 kap. 1 §, der såsom laga jäf bland annat anföres „om man i
annan rätt i samma sak domare varit eller förr varit fullmägtig deruti.“ Detta,
ansåg Adlersparre, funne sin tillämpning här, då de hofr. ledamöter, som bevistat
berörde plenum den 29 Maj, „otvifveläktigt varit verksamme att af böja de
oordningar, som då föreföllo.4* Enär’ nu’ denna deras verksamhet jemväl varit grundad
på någon pröfning af händelsernas laglighet, så ansåge han oförenligt med lagens
anda, att de såsom domare toge någon befattning med denna rättegång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
