Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teinligen fullständigt skick, och luckorna i denna tradition äro
vi i stånd att fylla genom en forskning, som ej är förenad
med stora svårigheter. Denna forskning håller sig till likheten
mellan tingen, ty likheten härleder sig af motsvarigheten, och
med motsvarigheten är orsaksförhållandet sammanflätadt. Så
t. ex. döma vi af likheten mellan guldets färg och solens, att
guldet har sin himmelska motsvarighet uti och står i
kausali-tetsförhållande till solen. Ett annat exempel: den tvåhornade
skalbaggen står i kaqsalitetsförhållande till månen, som i ny
och nedan likaledes visar sig tvåhornad, och återstode något
tvifvel om detta innerliga förhållande dem emellan, måste det
försvinna, när man erfar, att den nämnde skalbaggen gömmer
sina ägg i jorden under 28 dygn eller så lång tid som månen
behöfver för att genomlöpa djurkretsen, men uppgräfver ägget
på den tjugonionde, då månen står i konjunktion med solen *).
Skratten ej åt detta sätt att forska! Akten ér att upprepa det
fel, som „sens commun“ så gerna begår, att se absurditeter
i sanningar, som ligga bakom dess synkrets! Vårt
förfaringssätt grundar sig på den tanke, att intet tillfälligt gifves i
naturen; vi antaga visserligen ett gudomligt godtycke, men ej en
naturlig slump. Icke ens den ringaste likhet mellan tingen
är en betydelselös tillfällighet I Ej ens det minsta streck i de
figurer, med hvilka vi i skrift fixera våra ord och tankar, är
utan djup betydelse. Allt i naturens verk och i menniskans
har siji orsak och sin verkan. VT kunna icke göra en
åtbörd, icke säga ett ord utan att sätta hela universum uppåt
och nedåt i vibrationer, starka eller svaga, märkbara eller
omärkliga. Denna tanke genomgår hela värt åskådningssätt.
Och denna tanke måste vara sann äfven. för er, determinister!
Innan jag nu närmare redogör för det magiska bruket
af våra lodräta motsvarighets- och orsaksserier, vill jag fram
lägga ett par af dem för edra blickar. Jag skall välja de
enklaste och tillika vigtigaste. Jag börjar med
*) Agrippa: De occulta Philosophia 1. I c. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
