Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid vår besvärj ning begagna den martiska afdelningen af min
magiska apparat. Bland elementerna är elden martisk. Yi skola
således på detta altar tända en eld. Bland plantorna äro de
tömiga, giftiga och brännande rnartiska; vi underhålla således
denna eld med torra qvistar af törnbuskar. Bland djuren stå
de mordiska och djerfva i vexelverkan med den blodröda
stjer-nan; se här trenne bälten af lejonskinn, garnerade Ined tänder
af tigrar, leoparder och björnar, försedda med spännen af jern,
emedan jemet är den martiska metallen. Fästom, när tiden är
inne, de bältena kring våra lif! Bland stenarne äro diamanten,
ametisten, jaspis och magnetstenen martiska; jag nedtager här
trenne diademer, som, ehuru af simpelt jerri, gnistra af dessa stenar
och äro försedda med tecken och signaturer af vår planet. Se
Tisdagen, dies Martis är Mars’ = Tyrs,
Onsdagen, dies Mercnrii „ Merkuri = Odens,
Thorsdagen, dihs Jovis „ Jupiters == Thors,
Fredagen, dies Veneris „ Venus- — Frejas,
Lördagen, dies Saturni „ Saturni dag (hos nordmännen måhända ur-
sprungligen Loges, fastän man sedermera härledt lördagens namn af löga).
Bruket att så benämna dagarne synes hos romarne hafva inkommit först
under republikens sednaste tider. Att det härstammar från Egypten framgår af
ett ställe hos Dio Cassius [1. XLIII, c. 26, jemför E. Röth »Geschiohte unserer
abendländischer Philosophie I, pag. 211]. Frågan när och hvarifrån det vann
insteg hos våra nordiska förfäder torde för alltid vara hemfallen åt gissningar. Man
har förundrat sig deröfver, att den ordning, i hvilken dagarne uppkallats efter
planeterna, ehuru densamma hos alla folk, jcke är den ordning, i hvilken de tänktes
vara ställda i universum (Saturnus, Jupiter, Mars, Solen, Venus, Merkurius,
Månen). Denna gåta löses af ofvannämnde ställe hos Dio Cassius på ett sätt, som
gör otvifvelaktigt, att det bruk, hvarom här är fråga, har en astrologisk grund.
Han berättar nemligen, att egypterna helgade hvarje timma af dygnet åt en viss
planet. Den första veckodagens (lördagens) förste timme gafs åt den öfverste
planeten, Saturnus; dess andre åt Jupiter; dess tredje åt Mars o. s. v. efter
planeternas ordning; lördagens 24:de timme tillföll således äfven Mars, och föjjande
dagens förste timme Solen, efter hvilken den dagen fördenskull uppkallades.
Söndagens 24:de timme tillfaller enligt samma beräkning Merkurius och måndagens
förste timme månen. På samma sätt tillfaller tisdagens första timme Mars, hvadan
dagen uppkallats efter honom; Onsdagens första timme Merkurius o. s. v.
Tim-marnes astrologiska fördelning mellan planeterna efter dessas ordning på
himla-hvalfvet förklarar sålunda den skenbara oordning hvaruti de äro ställda i veckan.
I de magiska skrifter af Cornelius Agrippa, Petru» de Abano m. fl., hvilka äro
förf. tillgängliga, förekomma tabeller öfver denna timmarnes fördelning. Desse
skriftställare hafva från alla håll, icke minst från Ptolemceus och alexandrinerna,
sammanfört materialier till sin magfska apparat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
