Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med sorg som man erfar, att de i intet skilja sig från jordiska ämnen.
Meteoriten från Orgueil har analyserats af M. Cloez, den är svart, mjnk,
nästan som en deg; den lemnar linier efter sig såsom en blyertspenna;
den innehåller magnetiskt jernsvafvel i små kristaller, hvilka glänsa midt
uti massan. Den innehåller fem procent kol; det är denna kropp, som
gifver den dess färg. Närvaron af kol i ärolitérna har redan förut
blifvit bestyrkt, men det har der varit så sällsynt att man endast i tre
föregående fall observerat det. Kolet är icke här obundet, det är förenadt
med väte och syre och bildar besynnerligt nog en sammansättning, som
är nästan fullkomligt lika med den torf, som i våra träsk uppkommer
genom vattenväxters upplösning. Huru ett sådant ämne här bildat sig, är
naturligtvis ej kändt och torde möjligen städse förblifva en hemlighet.
Slutligen har herr Cloez i den nya meteoriten funnit en stor mängd
upp-lösliga salter, som tjena till cement och sammanhålla massan, hvilken då
den nedsänkes i vatten, går sönder och sjunker ned på botten. Sålunda
särskiljer regnet de stycken, som man icke uppsamlat, och jorden
förvärf-var dymedelst delar, möjligen lånade från andra verldar, utan att minsta
spår deraf på densamma blifver synbart.
Alla dessa detaljer, mera pittoreska än vetenskapliga, äro
tillräckliga att gifva oss en allmän föreställning om fenomenet, men de
lära oss alldeles intet rörande dess natur, dess uppkomst och förlopp.
En mängd olika spörjsmål tränga sig härvid fram och för att lösa dessa
måste man i främsta rummet uppdraga på himlen den bana, som boliden
tillryggalagt eller såsom vetenskapsmännen säga det triyektorium, som den
genomlupit. Daubrée har anförtrott denna del af arbetet åt Laussedat,
professor vid polytekniska skolan, hvilkens skicklighet inom detta
specialfack är erkänd; denne har genast gripit verket an.
För att göra möjligheten af en dylik undersökning begriplig, välja
vi här ett mycket enkelt exempel. Må man föreställa sig en
telegraftråd, utspänd parallelt med Seinens lopp, på en viss höjd öfver de der
belägna husen. En betraktare, som om natten ställde sig på högra
stranden, skulle se denna tråd teckna sig emot vissa stjernor, belägna i
söder, medan en person, som stode på motsatta stranden skulle
varse-blifva samma tråds svarta skugga aftecknande sig emot norden, gentemot
andra stjernor. Det är visst att de synlinier, som utgå från hvardera
betraktarens ögon, för att på hvardera sidan nå de observerade
stjer-norna, korsa hvarandra öfver Seinen på sjelfva tråden och att om man
kunde afteckna eller beräkna läget af dessa stjernor, man ock med
lätthet skulle kunna beräkna linien, der synradierna mötas, d. v. s. tråden.
Sedan de båda betraktarne återvändt hem, kunna de meddela hvarandra
sina iakttagelser och på en himmelsglob uppmäta läget och höjden af
nämnda stjernor, sedda från de ställen, der de stodo och vid tiden för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
