Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anländt till Carpentariaviken; mindre lyckliga an Stuart, fingo de aldrig
njuta af sin triumf och dikade,* uqder;. innan’ ; de hunnit ätérvanda till den
plåts, frånf hviiken * de utgått. Mån fann senare deras’ annotationsböcker,
som innehöllo redogörelse för deras resa till oceanen och deras; olyckliga
Öde på återförden.
Kjökkenmöddinger, påträffade i Nya Skottland (Engelska Nordamerika).
Uti en session, sojn Nya Skottlands naturvetenskapliga samfund höll
sist-lidne vinter, tillkännagaf Ambrose, paslor J S:t Margarets Bay, för
samfundet, att han vid hafskusfen påträffat stora lager af mUsselskal och hen,
blandade med fragmenter af grofvä lerkärl samt hela och sönderbrutna
pilspetsar och spjutuddar af flinta. : Han fann att dessa högar fullkomligt
öfVerensstämde med beskrifningarne öfver de danska Kjökkenmöddingeme.
Det naturvetenskapliga samfundets styrelse beslöt att sammanträffa på det
ställe, der dessa Kjökkenmöddinger voro belägna, för att närmare undersöka
sakförhållandena. Den 11 Juni afreste alltså étt stort sällskap från Nya
Skottlands hufvudstad, Halifax, till S:t Margarets Bay, beläget ungefar 22
eng. mil derifrån. Den här befintliga hafsviken är mycket stor, sträcker
sig 8 å 10 mil inåt landet samt är ungefar 5 å 6 mil bred. Några
holmar ligga vid dess mynning; långa, låga uddar, beklädda med grän,
björk och lönn, skjuta ut i vattnet samt bilda väl skyddade småvikar.
Det är på stranden af en bland dessa mindre vikar, som den förnämsta
Kjökkenmöddingen är belägen, på en kulle, som vid högt vattenstånd
höjer sig ungefär 20 fot öfver vattenytan. Den utgör en del af en
betesmark, som hör till . en närbelägen landtgård. Enligt egarens utsago och
att döma efter dess närvarande beskaffenhet har den ej varit utsatt för
någon betydligare störande inverkan af menniskohand, Den tyckes hafva
sträckt sig 50 alnar eller mera i längd och är 8 alnar bred. Dess yta
är oregelbundet nedtryckt och vid venstra kanten är den betäckt af
granitstenar. Den jord som betäcker högen liknar det kringliggande föltets,
men är kanske något mörkare till förgen; der vexa de vanliga
gräs-arterne och ängsplantorne; mullens djup är icke mera än 2 å 3 tum,
hvar-efter man påträffar ostronskalen, hvilka utgöra ett kompakt lager, hvaruti
ligga ben af däggdjur och fåglar, pil- och spjutuddar af flinta och qvarts,
stora och små tänder, brutna stycken af grofb arbetade lerkärl, som
utvisa tydliga tillstymmelser till ornamenter. Detta lerarbete var mycket
mörkt och innehöll korn af granitsand samt glimmer i mängd. Att döma
af krökningarne på de kanter man funnit, kunna lerkärlen icke ha varit
större än stop. Dessa skålar och koppar måste hafva allmänt
begagnats, då talrika fragmenter deraf anträffats. Inga spår af husgeråd, som
antyda något sammanhang med den senare jernåldern, hafva blifvit funna
och de enda föremål, på hvilka mensklig konst nedlagts, äro, utom
lerkärlen och flintvapnen, ben spetsade till sylar, hvaribland en i fullt
väl-beh&llet skick.
I midten men i ännu större Öfverflöd på bottnen af afskrädeshögen
lågo rundade stenar, hvaraf de minsta voro så stora som en måns
knyt-näfve. Be buro tydliga spår af eldens inverkan samt liknade fiillkomligt
de stenar, som lågo på stranden nedanföre.
På -botten af högen, 18 tum från ytan, var ett 2 tum tjockt lager
af1 mull, derpå ett lika tjockt af ljusbrun sand samt längre ner en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>