Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med denna sjelfattest rimmar sig åtminstone någorlunda det
mystiska intyg, som den famöse Plommonfelt engång (den 24
April 1780) lemnat Nordenskjöld, (det har funnits bland P:s
efterlemnade papper), och som innehåller följande: „l:o)
Nordenskjöld har verkliga kunskaper i den kemiska vägen, som
icke böra försmås och hvaraf allmän nytta kan ernås; 2:o) kan
deremot intet hvad man utgifvit och blir aldrig fullkomlig i
den konungsliga konsten; 3:o) men honom är likväl
förbehållet, att göra em lika gagnande, som sällsam upptäckt, hvilken
endast kunde ske i dess fädernesland. “ Deremot slår det en
med en viss förvåning, att efter hvad vi nyss erfarit om
Nordenskjölds temligen förskrufvade funderingar finna ett tredje
testimonium, afgifvet rörande hans person af kemisten
professor Afzelius i Upsala ännu år 1786, (den 20 Juli) deri N.
förklaras för en „skicklig och grundligt bildad man“, hvars
,projekter ej blott äro möjliga, utan slå in méd en sann natur
och vetenskapliga principer“. Det måste antagas, att prof.
Afzelius icke lemnade ett dylikt intyg alldeles på måfå, och
det kan då å andra sidan knappast betviflas, att Nordenskjöld
verkKgen som kemist och metallurg egde kunskaper, förtjenta
af större uppmärksamhet. Vi hafva i sådant fall här för oss
ett nytt exempel, till många andra från ifrågavarande tid, på
hurusom i ett eljest rätt väl organiseradt hqfvud förryckthet
och upplysning, den krassaste öfvertro och positift vetande
kunna trifvas tillsammans i den ljufvaste harmoni. Sjelfva
patriarken för sekten, den underbare Svedenborg, hade ju
hört till dessa fenomenala naturer, hos hvilka det icke alltid
är lätt att uppdraga gränsen mellan geniet och charlatanismen.
Vi känna icke hur länge d:r Gumpertz Levison uppehöll
sig i Sverge; förmodligen var det icke mer än någon kortare
tid. Halldin, som i Stockholm plägade dagligt umgänge med
honom, fann honom vara en „redlig man, fäst med något
brusque manér“. För öfrigt lär han i England haft icke
obetydligt anseende som läkare, ehuru hans „favoritstudium“
(alltid enligt Halldins bref, hvilka få gälla hvad de kunna,
om än deras auktoritet, vi medgifva det, ej är oomkullrunkelig),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
