Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig; jag måste ännu en gång sollicitera, att man expedierar
den allernådigaste kongl. resolution, som man tills dato icke
har verkställt annorlunda, än förmedelsts/ö$ra ord, och detta
i hela sex veckors tid!" Han låter sin vän förstå, att går det
på detta sätt, (vi återfinna här Nordenskjölds klagomål rörande
en viss konglig „ordhållighet“), så nödgas han lemna landet
och draga sig tillbaka till Liffland för att rädda sig undan
den otack, för hvilken han är ett offer i sitt fädernesland.
Vi skola slutligen i korthet anföra innehållet . af ett Qerde
bref, som tyckes vara ställdt till annan man, förmodligen
någon från Gustaf den 3:dje utskickad, hvilken nyss afiagt ett
besök hos honom. „Detta ert besök hos en sann teösof, —
skrifver Palmstruch, — skall med guds hjelp öppna en ny
port för „de tre krönta hufvudenas" lycka; det beror på dennai
höga person sjelf att till sin timliga och eviga välfärd träda
derin eller att blifva utanför. „De tre krönta hufvudena"
hafva fullkomligt fritt val, och jag ryser derför, men jag eger
dock en tröstefull förkänsla af att den helgade personen icke
till sin egen och sitt hela rikes ofärd skall tillbakavisa den
enda rätta ledningen till frälsning." Detta är ord och inga
visor. Detta bref undertecknas af „filantropen med guds
nåde" Wittmacher, baron d’Ermond. Palmstruch afled för
öfrigt kort derefter, samma år 1782.
Det är en fråga, som här framställer sig nästan sjelfmant.
Dessa guldmakare och mystici, Palmstruch, Gumpertz, A.
Nordenskjöld (och de hade äfven i vårt land åtskilliga sina
„confratres"), voro de rena charlataner eller låg det äfven i
dessa mäns sällsamma sträfvanden något af „bonne foi"? Yi
skola icke afgöra det annorlunda, än att vi medgifva
möjlighetm af en sådan andlig beskaffenhet, hvarigenom dessa
personligheter i sjelfva verket voro offer för sina egna
inbillningar. En ärad medarbetare har nyligen vid afslutandet af en
af handling om „Medeltidens lärda magi" kastat en blick på
den „sorgliga" sanningen, att „menskfigheten kan under många
och långa århundradens lopp med uppriktigaste tro omfatta
och med ofantlig möda till ett system sammandraga opröfvadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
