Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gyckelspelet föll till marken. Dessa tilldragelsers
historie-skrifvare *), som anmärker den fysiska omöjligheten af dylikt,
yttrar visligen att det är lättare att uppfinna en diktad historia,
än att vidmagthålla ett praktiskt bedrägeri. Det guld och
silfver, som gömdes i templet, uppsamlades omsorgsfullt J de
mindre värdefulla sakerna sönderbrötos eller kastades på
elden. Theophili heliga nit hvilade ej förrän byggnaden var
i grund förstörd (ett arbete af icke ringa möda) och en kyrka
upprest inom dess råmärken. Det lärer dock hafva varit
tempelbyggnaden som särskildt var utsatt för en s&dän
förödelse, bibliotekshuset måste ha undsluppit, ty tjugo år senare
säger Orosius uttryckligen, att han der såg de tomma hyllorna
eller facken.
Så långt Draper. Underrättelsen om de Alexandrinska
bibliotekens uppbrännande af araberna tyckes efter allt hvad
man kunnat utröna höra till diktens område. Särskildt gäller
detta om berättelsen att böckerna i Alexandria uppgått till
ett så stort antal, att man med dem under 6 månaders tid
kunnat elda i badhusen. Vid tiden för den arabiska eröfringen
kan något betydligt bibliotek icke hafva funnits i Alexandria.
Sjelfva Musei historia är likasom bibliotekens höljd i dunkel.
Ännu ömkr. 400 år e. Ch. existerade den lärda institutionen.
Theon, Hypatias fader, nämnes vid denna tid såsom en af
Musei vetenskapsmän. Sju århundraden hade då förflutit från
den tid då Ptolemseeraa grundläde stiftelsen. Den lefde
numera endast ett skenlif. Ånnu i femte och sjette seklerna
omtalas riamnen på lärda, som vistats i Alexandria, men af de
från denna tid kända boktitlar erfar man att den
vetenskapliga verksamheten då varit mycket uppblandad med magiska
och alkemistiska funderingar**).
Efter dessa antydningar om Musei inrättning och dess
öden torde några bland de Alexandrinska vetenskapsmännen
och deras verksamhet (särdeles under de första århundradena
af Musei tillvaro) förtjena omnämnas. Utom naturvetenska-
*) Gibbon.
**) Parthey a. s. 105.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
