Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
temligen blandad ärt, dervid den ursprungliga nordiskheten
torde vid närmare skärskådande befinnas i många stycken vara
så temligen tvetydig.
Yi upprepa det: det aldra mesta af hvad vi hittills trott
oss veta om vårt lands äldsta kultur och inre förhållanden,
är i högsta grad opålitligt, hvad vi historiskt veta derom, är
nästan intet. För att någonsin kunna komma till en bättre
insigt i dessa stycken, är det oeftergifiigt nödvändigt, att vi
lörja med detta erkännande. Hvad yi derefter hafva att göra,
är ätt — gå en alldeles ny väg. Yi hafva hittills till den
grad låtit de isländska källorna och andra
medeltidsauktori-teter gälla aUt för oss och vara vårt uteslutande rättesnöre,
att vi knappast egnat ett Ögonkast åt åtskilligt annat, söm
dock legat oss närmare, och nästan helt och håUét förbisett
mycket, som, om än liggande åt ett afiägsnare håll, döck
för-tjenar att här tagas med* i räkningen, fullt ut lika väl, som
de isländska anvisningarne. Dessa sednare må fortfarande fil
gälla hvad de kunna, de skola efter en behörig grundlig
revision kunna blifva af större verkligt värde, än hittills, men de
skola icke mer stå så godt som ensamma. Det gifves, i fråga
om vårt lands äldsta kulturlif och dess utveckling från det
primitiva till det ordnade och mera regelmessiga, ofantligt
många punkter, der vi förmodligen aldrig skola uppnå någon
visshet, men med afseende på andra punkter hafva vi
ypperliga vinkar att uppmärksamma i t. ex. våra många här och
der mellan skogame och fjällame bevarade folksägner,
folkseder o. d., hvilka framför traditionerna „via“ Island hafva det
väsendtliga företräde, att de icke, för att komma till oss,
hafva två gånger passerat hafvet, utan äro rent lokala. Vi
skola, på detta område i rikt mått finna det karakteristiska,
och mycket af detta bär till och med en ganska urgammal
hednatids pregel. Sådana samlingar af i våra särskilda
landskaper ännu qvarlefvande folktraditioner, som dem vi ega i t. ex.
Hyltén-Cavallii förtjenstfuUa arbete „Värend och Virdame,"
anse vi derför vara af en stor betydelse för studiet af vår
forntid, och bearbetandet af denna inhemska grufva borde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
