Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Lyx*).
(Efter W. Ro sch er.)
Begreppet lyx är helt och hållet relatift. Hvarje enskild, hvarje
stånd, folk eller tidsålder kallar alla de konsumtionsartiklar
lyxuriöSa, hvilka synas dem vara umbärliga. Liksom
ungdomen förklarar hvaije gammalt mode för pedanteri, så klandrar
ålderdomen alla nya dylika och benämner dem lyx.
Hvaije högre bildningsgrad yttrar sig emellertid genom
ökade och dock tillfredsställda lifligare behof. Hvaije
menniska, som på något sätt utmärker sig, drifves dertill genom ett
inre egendomligt behof; detta behof, denna drift, är lika
mycket orsaken till hennes handlingskraft, som det är verkan af
densamma. J
Blott skalden känner behofvet af att dikta; filosofen af
att filosofera. Endast den bildade menniskan känner behofvet
af ett bildadt umgänge; blott den starke önskar kroppsliga
Öfningar. I alla de fall, i hvilka mannen — kroppsligt eller
andligt — står högre än gossen, väckas hos honom nya,
gossen obekanta behof.
Det gifves dock en gräns för dessa af den högre
bildningen framkallade behofver; öfverskrides denna gräns så uppstå
onaturliga behof, missfoster eller utvexter på bildningens träd.
Hvarje osedligt eller oklokt behof öfverskrider denna gräns.
*) I denna på penningbrist och penningkriser så rika tid, hör man ofta både
af äldre och yngre ordet „lyx“ begagnas dels såsom förebråelse, dels såsom
förklarande och betecknande orsaken till dessa äfven vårt land skakande, merkantila
jordbäfningar. — Ordet begagnas ofta i oriktig eller oegentlig betydelse, och ha
vi derföre ur Wilhelm Roschers „Die Grundlagen der Nationalökonomie“
sammandragit ej blott en närmare bestämmande förklaring af hvad som förstås under „lyxM
utan äfven en kort historik af de stadier „lyxen“, i mån af folkets högre eller
lägre kulturgrad, genomgår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
