Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är renlighetens lyx, med dess för kropp och själ så
välsignelserika följder, i England utvecklad i hög grad. Denna redan
förr i Holland gängse lyx uppstår först hos rika och högt
kultiverade folk.
Den andra periodens lyx uppfyller småningom hela lifvet
och nedstiger till alla folkklasser. Höjden af dess utveckling
bedömes lättast af den mängd, som förbrukas af vissa, finare
varusorteC, hvilka visserligen kunna umbäras men hvilkas
allmänna konsumtion af hela folket dock vore Önskvärd.
Så t. ex. har man, med det stigande välståndet och
kulturens framåtskridande, nästan öfverallt öfvergått till ett ädlare
sädesslag. I Frankrike åto år 1700 33 procent af
befolkningen hvetebröd, år 1760 40 1811 42 %, 1818 45 % och
1839 60 %. Under Henrik den åttonde åt endast deii
engelska adeln hvetebröd; år 1758 räknade England och Wales 6
millioner ménniskor; häraf åto 3% millioner hvetebröd; 888,000
rågbröd; 739,000 bröd af korn och 623,000 hafrebröd.
Köttkonsumtionen i städerna är alltid större än på landet. År 1846
åts i Berlin 114 tit. kött per hufvud; i hela Preussen blott 40
tit.’, i Leipzig 133 tit.’, i hela Sachsen blott 41%. Enormt stor
är köttkonsumtionen i England, der den (enl. Porter) anslås
till 370 tit. pr hufvud. — Sockerförbrukningen i England var
1734 blott 10 tit.’, 1845 25 tit.; 1854 30 tit. pr hufvud; i
Tyska tullförbundet deremot 1853 blott 7 tit., i Frankrike 1847
—50 7% tit., i Belgien 6 7, tit.
Af ull konsumerades i England 4 tit. i Preussen 1,67 tit.
kläden i „ 5,76 aln., i „ 2,17 aln.
läder i „ 3,03 tit. i „ 2,22 tit.
Sidenvaror konsumerades i England en half gång till så
mycket som af hela det öfriga Europa tillsammans, fastän
landet ej producerar ett enda skålpund silke.
Denna slags lyx har i hela sitt väsende något mera socialt,
mera likstämmigt; den förutsätter äfven att ej alltför stora
olikheter i folkets förmögenhet jnbördes förefinnas.
Nationalförmögenhetens jemnare fördelning garanterar bäst en rigtig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
