Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de äldsta borgrames åkrar, räckte nu ej ens till fbr att bilda
fisksumpar åt kejserliga slafvar. De exilerades respenning var
större än de förr mest anseddes héla förmögenhet. I
saltsjöfiskens förskhet Öfverträffade den ene den andre så länge, att
gästerna slutligen blott spisade delfiskar, som de sjelf vid
bordet sett lefvande. Vi ha de mest exalterade beskrifhingar
öfver den döende fiskens färgskiftningar, och för att bättre kunna
njuta af detta grymma skådespel, uppfann man ett eget slags
spad. , Om de tunna såkallade seriska drägterna dömmer
Se-neca att de hvarken betäckte kroppen eller skammen.
Ej blott på taken sågos fisksumpar; på sjelfva tornen voro
trädgårdar anlagda, hvilka tvifvelsutan voro lika små, fula och
obeqväma som de voro dyrbara. Något särdeles karakteristiskt
voro de perlor, som upplöstes i vin, ej för att göra det mera
välsmakande, men för att öka dess dyrbarhet.
Man vexlade kläder vid måltiden, så obeqvämt det än
var, understundom elfva gånger. Man gjöt salfvor bland
vinet, som derigenom förderfvades, i hopp om att vällukten
skulle tränga genom den vällustiga kroppens alla Öppningar.
Man var så van vid sina slafvars uppvaktning att man af dessa
måste erinras om att äta och att sofva. Man talar om en man,
som buren ur badet och nedsatt på kuddar frågade: om han
nu sutte? Hvad under då att en Apicius griper till
giftbä-gam, då han blott har qvar „centies sestertium“ (c:a l Vs million
svenskt).
I denna lyxens sista period upptagas de gamla råa
ut-sväfhingame och förenas med de mest raffinerade. Talrika
betjentskaror och gladiatorer, äfven politiskt farliga; oerhörda
gästabud, vid hvilka t. ex. Caesar undfägnade hela Romerska
folket; kolossala palatser, deribland Nerö’s aurea domus,
bildande en hel stad, komma åter på dagordningen. Ett så
raf-fineradt, vansinnigt fråsseri måste äfven tömma
verldsbesegra-rens skatter. Lyxen aftog dock ej. Äfven obetydligare
städer hade vid den tiden sin „tribunus voluptatum.“ — De
lägre klassernas elände blef allt större. Gibbon kallar det sista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
