Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—130—
* 4 . ’
allenast består i ren lara eller göd kyrklig ordning, utan i
rättfärdighet, frid och fröjd i den Helige Ande, var det stora behof, som
i synnerhet gjorde sig gällande. En lefvande och allvarlig
kristendom, sådan den af Lukas blifvit tecknad i Apostlagerningarne,
var det metodismens grundläggare sökte införa i de slumrande
kyrkorna; och om den nya rörelsens framgång ledde till
ransa-kande af skrifterna samt frambringande i ljuset någon försummad
sanning, som berörde det kristliga lifvet, sedan den derjemte blifvit
en inre erfarenhet, så var detta snarare följden af än målet för dess
tidigare sträfvande. Ty om upprättandet af en kyrka hade varit
det från början åsyftade målet, borde väl ansträngningar blifvit
gjorda i det syftet, hvilket emellertid är så långt ifrån bevisligt, att
man mycket lättare kan bestyrka, det metodisterna i hvarje fall
erhöll icke en, utan flera kallelser, innan predikanter sändes till de
olika arbetsfälten.
Om det kan sägas om metodismen i allmänhet, att hon är ett
försynens barn, så kan man med lika mycken rätt säga detsamma
om den svenska metodismen. Detta framgår tydligare vid studiet
af dess grundläggares historia, verksamhetens första framträdande
bland våra landsmän. De luterska prester, som först hitkommo,
åtföljdes vanligen af större eller mindre emigrantsällskap eller funno
sådana här före sig, bland hvilka de hade att verka. Och härom
är ju ingenting att anmärka; men någon försynens skickelse kunna
vi deruti ej spåra på annat sätt, än då vi nu flytta från en
församling till en annan. Sådana blott och bart lokala förändringar ligga
inom de rätt vanliga händelsernas område, utan att innebära
någonting synnerligen märkvärdigt.
Men huru var förhållandet med de svenska metodisternas
grundläggare ’i Kommo de hit för att arbeta i ordet och läran I
Funno de redan före sig en publik med metodistiska åsigter och
vana vid kyrklig ordning ? Nej, långt derifrån. Den nya lärans
tvenne första banerförare voro icke ens omvända vid sin ankomst
till detta land och kunde således långt mindre haft i sigte att
grundlägga någon ny evangelisk verksamhet bland sina landsmän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
