Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Käjsar Rudolfs skattkammare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
av henne, skar av öronen, slet ut ögonen och styckade
lemmarna. Det rum, där detta illdåd förövades, kallades sedan
dess »Julius-rummet». Han blev dock sedan slagen i bojor
såsom en våldsam dåre och dog 1609. Att fadern skulle ha
förgiftat sin egen son, är dock icke bevisat och föga troligt.
Då Rudolf II själv dog efter en ärelös regering den
20 juni 1612, hemlighölls dödsfallet i tre dagar.
Kammartjänaren Rucky ville stjäla alla tinkturer och pulver, som
förvarades i käjsarens skattkammare, men ertappades och
fick i Vita tornet sitt ömkliga slut. Den döda kroppen
styckades i bitar av bödeln. När det uppstod ett rykte, att
liket spökade, grävdes det upp ur mullen och brändes till
yttermera visso.
Rudolf II kallades för en ny »Hermes Trismegitos»,
lärdomens gud, och man har jämfört Prag på hans tid med
Florens på mediceernas. Häruti ligger dock en betydlig
överdrift, ty Rudolf utövade intet mecenatskap i egentlig
mening, och i Prag fanns då ingen konstnärligt skapande
originalitet. Käjsaren var en konstvän, men framför allt
samlaren av rariteter och dyrbarheter; han skattade i högsta
grad åt sin tids astrologiska vidskeplighet, föll i händerna
på samvetslösa äventyrare och oredliga tjänare och var i
hela sitt liv behärskad av åtrå att göra guld, på samma gång
han med sin samlarvurm blev den värste slösare. »Huru
mycket guld Rudolfs kemiska laboratorium slukade — skrev
några årtionden sedan den lärde Balbin — kan omöjligt
bestämmas. Läsaren kan göra sig en föreställning därom,
om han besinnar denne monarks vetgirighet och
praktlystnad, de hopade guldskatterna, mängden av alkemistiska
konstnärer (mer än 200) samt deras långvariga arbete, ty
från början ända till de sista levnadsåren bibehöll Rudolf
sin förkärlek för kemi och hoppet att kunna göra guld».
Astrologi och alkemi — se där de båda mystiska
kunskapsmakter, som behärskade dåtiden och från vilka icke
Jensen, Svenska minnen från Böhmen och Mähren. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
