Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Käjsar Rudolfs skattkammare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
som vanligt. Plötsligt — jag vet ej, om det skedde med
avsikt — tappade hon en av sina handskar ned i lejonkulan.
Knappt hade den unge mannen sett detta, förrän han sprang
utför trapporna och gav en väktare en rik belöning, för att
han skulle öppna gallret. Han drog sin värja och höll den
bakom ryggen, smög sig in och tog hastigt upp handsken
från marken. Då det ena lejonet reste sig upp, skyndade
han ut genom dörren, som han stängde efter sig. Sedan
gick han upp, kysste handsken och räckte den åt jungfrun,
som jämte sin moder blivit likblek av fasa. Från denna
stund begynte hon hjärtligt älska den unge mannen.» *)
Icke ens lejongården skonades 1648 av svenskarna.
Königsmark lät ryttmästaren A. Müller föra ett levande lejon
från Prag till Stockholm, där det fick herberge i den s. k.
lejonkulan på södra sidan av slottet mitt emot Bollhifset.
Det måtte ha ansetts särdeles värdefullt, ty den eljes så
pänninglystne Königsmark avslog Bucheims anbud att
lös-köpa djuret för 18,000 thaler. Däremot fingo de icke med
sig den underliga kanon, som Rudolf II hade låtit gjuta i
gestalt av en björn, med inskriften:
"3c6 ber tuilbe 5)eer.
SBann idj brumm, attë umfefyr."
Den kunde i så fall hava blivit ett värdigt sällskap till
de stenlejon, som 1704 restes på den nuvarande Lejonbacken!
Vi få längre fram tillfälle att taga närmare kännedom
om de makalösa rudolfinska skatter, som svenskarna togo
från Prags Lillsida 1648. Av den franske arkeologen,
jesuiten Jules Cæsar Boulenger († 1628) och den tjechiske
historikern Pavel Skala av Zhof († 1640) anslogs deras värde
*) En liknande historia förtäljes i en gammal spansk novell,
men upplösningen är där annorlunda. En ädling kastar sin egen
handske in i lejongärden och hämtar den för att tjusa en skön dam,
men belönas för sin dumdristighet med en örfil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
