Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. »Den grymme mordbrännaren»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
Utan att tillmäta denna anekdot det minsta historiska
värde, håller jag det dock ej för otroligt, att svenskarna
varit nyfikna att få se, vad Wallensteins grav kunde
innehålla, även om uppgiften om att Banér skulle ha skickat
hans kranium till Sverige måste hänföras till historiens
apokryfiska böcker. Sådana där besök voro icke främmande
för dåtidens seder, och man vet med säkerhet, att
svenskarna år 1639 bröto upp den år 1600 avlidne fältmarskalken
Melchior von Räderns likkista och berövade den dess
dyrbarheter. Detta skedde på slottet Friedland i Riesengebirge,
kanske det ståtligaste av de slott, som Wallenstein ägde på
sin tid, vid sidan av palatset i Prag. I en av slottssalarna
finnes ännu ett 1626 målat porträtt av Wallenstein i
kroppsstorlek samt av hans båda hustrur och enda dotter, Maria
Elisabeth (Alzbëta), gift med riddaren av Kounitz.
När svenskarna intogo Friedland 1639, ägdes slottet
av greve Mattias Gallas, den bekante »härfördärvaren», och
är allt fortfarande släkten Clam-Gallas’ tillhörighet. År 1642
intogs det på nytt av Torstensson och 1645 av Wittenberg,
vilken på slottstornet lät uppsätta en krans (rondel) av
kanoner. I två år fanns en svensk besättning på Friedland.
Dess siste befälhavare hette Nortmann, vilken omedelbart
före avtågandet förevigade sitt namn med följande latinska
inskrift på inre sidan av slottsmuren: »Pax bello potior.
Sequar trahentia fata. Benjamin Magnus Nortmann, Suæcus
capitaneus et p. arcis Friedlandpræfectus anno 1647 1 sept.»
»Fred är att föredraga framför krig. Jag skall följa
ödet, vart det leder mig.» Den lilla inskriften synes mig
stå såsom en värdig gravskrift över det trettioåriga kriget,
vittnande både om det djupa behovet av fred och om den
offervilliga, halvt fatalistiska plikttrohet, som utmärkte de ur
Gustav Adolfs skola framgångna krigarna från Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
