- Project Runeberg -  Svenska minnen från Böhmen och Mähren : kulturhistoriska skisser från trettioåriga kriget /
156

(1910) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Svenskarna i Mähren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156

från dem och traktera dem så illa, att ingen kunde gå säker
utomhus, ja icke ens i kyrkorna, ty »det vore bättre att
den onde bröt halsen av dem allesamman än att han
(Pai-kull) förlorade en enda soldat och försummade sina
tjänsteåligganden.» Då två bönder i omnejden en gång hade
tagit nio hästar och slagit ihjäl tre knektar, ville ryttmästaren
Müller skära öron och näsa av de fängslade bönderna och
bränna deras by, men detta förbjöds dock av överste
Hammerstein. Staden Olmülz erbjöd sig att lämna tre hästar,
för att de båda bönderna skulle bliva fria. I en rapport
till Paikull klagade borgmästaren Arnold Puschmann över
att överstelöjtnanten Jakob Wancke, tysk till börden, en
kväll i augusti 1642 hade sprängt porten till hans hus under
hans frånvaro, slagit sönder fönsterna och letat efter honom
i sängen. Därpå hade han givit en vaktmästare två örfilar,
slagit honom med flata klingan i huvudet och hämtat upp
vin åt sig själv och åt sina svenska dragoner, som stodo
på gatan. Från det dukade bordet hade man tagit fem
silverskedar, tre par knivar och en med silver beslagen
bönbok. Wancke hade också bjudit upp husets damer till
dans, men dessa vägrade ståndaktigt.

Och om själva kommendanten Paikull förtäljer Flade,
att han en kväll hade spelat kort och druckit sig full, varpå
han hamnat i en kvarn, där han väckte mjölnaren och
nödgade honom och hans hustru att dansa barfota en hel
timme, under det han »trakterade dem med slag.» När han
klockan 4 på morgonen kom hem till sitt kvarter, hade han
tvungit en sömmerska och hennes dotter att dansa med
musketörer och några officerare, vilka roade sig med att
skjuta med tre små kanoner, som stodo vid dörren. — Då
Flade och hans vänner en gång avböjde Wanckes
uppmaning att dansa, enär de voro nyktra och ärnade sig i
kyrkan, var det nära att han låtit skjuta dem. »Was
hier-innen für andere divexationes und ludibria, spott-fragen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svminnen/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free