Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Det sista krigsåret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
mentinum. På den plats, där det hade stått på bron, restes
år 1681 av ärkebiskop Jan Ferdinand av Waldstyn det ännu
befintliga järnkorset, vars förgyllning och hebreiska inskrift
bekostades genom de böter, som en jude måste erlägga,
därför att han vid förbigåendet skulle ha smädat korset.
Då den nye överbefälhavaren över hela den svenska
armén i Tyskland, Pfalzgreven Karl Gustav i egen hög
person anlände till den böhmiska krigsskådeplatsen i början
av oktober, trodde väl både han och Königsmark, att de
skulle lyckas kröna verket med Prags fullständiga erövring
före fredstraktatens slutliga undertecknande. Men de
be-drogo sig härutinnan. »Den svenske Pfalzgreven Karel —
heter det i en tjechisk folkvisa, avtryckt i tidskriften »Tåbor»
år 1865 — ville erövra Prags portar, men förlorade många
stormningar därvid och måste återvända med sina svenskar
och finnar. Han misstog sig, den svenske generalen, då
han liksom Fredrik — konungen för en timme — ville
spela herre över Böhmen, ty han lockade blott sitt folk i
fördärv och förlorade slaget.»
Och dock hade han 8,000 man med sig, när han den
4 oktober kom tågande över Vita berget efter att ha
övernattat i »Stjärnan». Prag blev nu genom blockad fullständigt
avspärrat från den yttre världen. Vid den s. k. Galgbacken
stodo de la Gardie, Lewenhaupt och PaikuIJ med sina
trupper, Wittenberg vid Hästporten och mellan dem var
högkvarteret förlagt under Karl Gustavs personliga ledning.
Förbindelsen mellan dessa trupper och Königsmarks folk
på Lillsidan upprätthölls genom en träbro, som slagits över
en av Moldaus krökar nedanför staden. Stundom gjordes
flera angrepp samtidigt från olika punkter. Det häftigaste
företogs den 25 oktober. Då sågo de belägrade, huru
Karl Gustav på Galgbacken ordnade lederna och föll på
knä till bön. Klockan nio på morgonen företogs den första
stormningen från tre håll, men svenskarna slogos under
loppet av tre timmar tre gånger tillbaka med en förlust av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
