Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Det sista krigsåret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Av slika munkhistorier äro de dåtida klosterkrönikorna
fulla, men de innehålla också faktiska skildringar, som hava
historiskt värde, enär de mestadels anonyma författarna
voro åsyna vittnen till de omtalade tilldragelserna. Och
intet tvivel är, att den under Königsmark stående
soldat-eskan betedde sig mycket hänsynslöst, stundom rått mot
det katolska prästerskapet, och många av de evangeliska
pastorerna voro väl icke mindre ofördragsamma och
utmanande än de jesuitiska fäderna. Korsriddarnas
Franciskus-kyrka, belägen strax till höger om brotornet i Altstadt, led
naturligtvis mycket under belägringen, och det sköts på
svenskarna både från dess torn och fönster. Munkarna
måste — helt visst med svidande hjärta! — utlämna mer
än hundra öltunnor, enär det var ont om trämaterial för
pålverk, och abboten Vincens Leporius dödades, då han
var på väg till mässan, av en kula, så att inälvorna runnö ut.
Särskilt under den första plundringen blevo kyrkorna
och klostren på Lillsidan mycket lidande. Betecknande är
följande utdrag ur en krönika, författad av en präst i S:t
Mikulas-kyrkan på Lillsidans stora torg.
»Medan munkarna läste lauretanska litanian, bultade
det hårt på porten. Den gamle Adam Kravarsky gick att
öppna. Svenskarna rusade in och knuffade honom så svårt,
att han blödde och blev sjuk. Därpå kastade de sig över
skatterna. Men den heliga Annas altare, som var festligt
prytt med ljusstakar av silver, ädelstenar och ett dyrbart
skrin, innehållande lämningar av den helige Crispin, förblev
oskadat som genom ett under. Kravarsky och jesuiten
Martin Santin släpades ut på torget, där en svensk officer
satt till häst, men denne befallde, att de skulle lössläppas.
Inne i kyrkan rusade soldaterna på en annan pater, som
låg på knä för en Maria-bild, slogo honom och pockade
på pängar. När han bedyrade sin fattigdom, togo de av
honom ytterplaggen. Dagen därpå — en söndag — ställde
svenskarna vakt för kyrkan, för att mässan icke skulle störas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
