Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Tjechiska sägner om svenskarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
personer på skärtorsdagen med den med honung sötade
vetegröten samt med bröd och vin eller öl. Sista gången
detta kalas tillställdes i Krumau var år 1784; sedermera
utdelades slantar i stället.
Men förråden av livsmedel på de böhmiska slotten
voro också storartade i den gamla goda tiden, likasom
matlusten var ofantlig. Före det trettioåriga kriget serverades
på slottet i Krumau mat för 200 gäster om dagen, och
man får en föreställning om den kolossala provianteringen,
om man kastar en blick i de dåtida
hushållsräkenskaperna. Under en enda vecka år 1592 rekvirerades till slottet:
för söndagen 3 kalkoner, 28 höns, 2 gäss, 1 vildsvin, 14
korvar, 6 leverkorvar och 8 duvor; för måndagen 10 lärkor,
4 vaktlar, 1 kalkon, 27 höns, 6 duvor och 2 skock kräftor;
för tisdagen 3 får, 14 höns, 5 lärkor, 2 gödtuppar, 1
svinstek, 5 korvar, och 1 kalvlever; för onsdagen 4 skålpund lax,
2 gödtuppar, 8 vaktlar och 1 hare; för lördagen 2 svin, 100
höns, 25 kor, 4 oxar, 8 kalvar, 14 lamm, 16 får, 4
gödtuppar, 6 stycken lever, 15 korvar, 2 gäss och 3 skock ägg,
10 klimpar smör, 10 kannor grädde, 34 kannor mjölk, 1
kanna gryn, 3 fat vin samt massor av frukt och grönsaker
(äpplen, päron, sallad, persilja, lök, pepparrot, gurkor och
spenat).....Men av alla dessa läckerheter torde Wittenberg
godvilligt ej ha fått mycket, då han i slutet av september
1648 besatte det gamla Rosenbergska, nu mera
Schwarzen-bergska slottet i Krumau. Av de 12,000 gulden, som han
utkrävde, erlades dock hälften genast.
På tal om »den svenske översten» i Iglau, sågo vi, att
den gamla sagan om »friskytten» även tillämpades på
svenskarna i Böhmen och Mähren. Denna sägen om
mästerskytten, som genom förbund med den lede vinner
jägmästarens dotter (enligt en variant råkar han skjuta henne på
själva bröllopsdagen, då han siktar på en duva — även
vår Olaus Magni talar ju om finnarnas förtrollade blypilar),
går flerestädes igen under svensk omklädnad. Oront, »en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>