Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klimat, hvarföi* *e den starka sommarvärmen lockar nästan alla *) de
med Sverige gemensamma arterna vida högre mot norden, än de
hos oss förekomma, men den starka vinterkölden i förening med
sena vårar gynnar de nordiska arternas långt sydligare spridning.
De arter, som Sverige eger, men icke Finland, äro till allra största
delen sådana, som endast förekomma på kalk. Ännu längre mot
öster, i Ryska Lappmarken, tränga snäckorna ännu högre mot
norden, liksom den starka sommarvärmen derstädes frambringar sådana
växter, som i Skandinavien antingen saknas, eller blott finnas i de
sydligare delarne, såsom Cineraria campestris och palustris,
Sangui-sorba m. fl. 2)
Jemföra vi den del af vår molluskfauna, om hvilken ensam här
är fråga, med densamma i de öfriga Skandinaviska länderna, så
finna vi följande förhållanden. I Sverige förekomma 113 mig
bekanta arter land- och sötvatten-mollusker. Dessutom äro 6 species
uppgifna, af hvilka jag ej haft tillfälle se exemplar. Med dessa är
summan således 119 arter. I Norge äro (enl. Friele, 1853) funna
RtP species, till hvilka komma Vertigo minuta vid Christiania och
Helix harpa i Romsdalen, tagna af Prof. Lilljeborg, enligt ben.
meddelad underrättelse, samt den af D:r Poulsen och v. Mårtens vid
Christiania funna, för Sverige obekanta, Helix ericetorum Miill.
Alltså äro för Norge kända -63 species. I Danmark finnas (enl.
Mörch, 1864) 123 arter, om vi iakttaga samma artbegränsning,
som är följd vid bestämmandet af de svenska. Finland eger (enl.
Nordenskiöld och Nylander, 1856 och 1859) 71 arter.
I Norge saknas följande hos oss iakttagna arter: Arion flavus,
Limax maximus, L. tenellus, Succinea Pfeiffcri, S. oblonga, (S.
arenaria), Helix nitidula, H. alliaria, H. hammonis, H. pura, (H.
hyalina), H. viridida, II. sericea, H. lamellata, II. rottmdata, II.
costulata, Gmeilioides acicula, Ena montana, Pupa avenacea (P.
’) Ett bland de högst få undantagen utgör Helix arbustorum,
hvilken snäcka (enl. D:r v. Wallenberg) i Luleå Lappmark uppstiger ända
till gränsen för den eviga snön, och är allmännare ofvan trädregionen,
än i dalarne, men i Finland blott blifvit funnen i södra delen (Karelen).
På Aland är den allmän.
*) I Luleå Lappmark kunde D:r v. Wallenberg ej finna någon enda
representant af fam. Limacidæ, men i Finska Lappmarken emellan 67°
—68° finnas (Nylander i Bidrag till Fini. Naturk. III p. 130) både Limax
agrestis och Arion fasciatus, den sednare dessutom talrikt ofvan 69° vid
Ishafvets kust i Ryska Lappmarken och Ostfinmarken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
