Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nerita vivipara Miill. V. H. p. 182. — Paludina vivipara Nilss.
p. p. H. M. p. 88. — Rossm. Ic. I. p. 108. f. 66. — P. Listeri N.
& Nyl. F. M. p. 71. f. 59. Viviparus contectus Mörch S. M. Dan.
p. 61.
Skalet tunt, bredt äggrundt koniskt, med utdragen spetsig spira,
olivgrönt, med 3 brunröda, mer eller mindre tydliga längsband,
fin-strimmigt, genomskinande, med djup ocb vidgad nafvel.
Vindnin-garne 5—6, bukiga, upptill stympade eller afplattade, den sista
isynnerhet bukigt uppblåst. Sömmen djupt inskuren. Mynningen
rundad, med nästan tillhopagående kanter. Munsömmen inuti oftast
omgifven af ett mörkbrunt band. — Djuret klumpigt, ljusbrunt,
svartbrunt eller blåsvart, oftast tätt beströdt med gula punkter.
Förekommer belst i stillastående vatten med dyig botten och
finnes i Skåne, Halland, Bohuslän, Blekinge och Kalmar län, lika
allmänt som föregående i de norr om dessa belägna provinserna.
De båda arternas utbredning i vårt land är mycket märkvärdig, då
P. contecta är mycket allmän i trakterna af Ladoga, men P. vivip.
icke funnen i Finland, och då båda arterna i mellersta och vestra
Europa förekomma ungefär lika ymnigt.
”Denna art föder i likhet med P. vivipara lefvande ungar. Uti den
utvidgade äggledaren finner man 1—3 med skal försedda embryoner, utom
en mängd ägg i olika utvecklingsgrader. Uti ett äggbärande individ af
30 millim. i längd och 25 i bredd, var den till födsel färdiga ungen 7
m. m. bred och 6 m. m. lång. Skalet hos densamma ytterst tunt och
genomskinligt, utan nafvel, ljusgrönaktigt-hornfärgadt, med 2—3 ljusbruna
längsband, öfverdraget af en tunn epidermis, på hvilken finnas 2—4 skarpa
och fina långsgående, med långa cilier försedda ränder eller veck;
emellan dessa skönjas finare strimmor, besatta med mycket korta hår.
Vind-ningarne 3’/2> upptill vinklade, den sista ofantligt stor, nästan dubbelt så
bred, som de öfriga tillsammans; spiran kort och skarpt spetsad.
Mynningen mycket stor, upptagande :!/j af skalets hela höjd. I den mon
skalen tillväxa och bli äldre, afnötes epidermis och de skarpa ränderna derå
försvinna, så att man på större exemplar endast på den sednast tillväxta
delen af sista vindningen ser epidermis med bibehållna korthåriga
längs-strimmor. På skalen hos äldre exemplar finner man deremot fina
tvärstrimmor, hvilka saknas hos ungarne.” Nyl. Bidr. till Fini. Naturk. h. III.
p. 140. Dessa observationer på skalets förändringar öfverensstämma
fullkomligt med dem Förf. sjelf gjort.
Gen. 22. lSitl&iitia Prideaux, Gray.
Djuret utdraget, nästan cylindriskt, med en i främre ändan
tvär, bakåt afsmalnaude, spetsad fot; trefvarne långa, borstlika, slaka,
med ögonen oskaftade vid basen; nacken utan flikar; hannens köns-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
